Den 25 mars deltog jag i Regionförbundet Östsams konferens Global utveckling och internationellt samarbete i Linköping. Det var flera intressanta och tänkvärda föredrag under dagen. En av föredragshållarna var Staffan Landin från Gapminder som gav en intressant beskrivning av den globala utvecklingen. Här är en del av det han tog upp under rubriken ”Blir världen bättre” så som jag uppfattade det:
Världen ser inte ut som du tror. Den är bättre än du tror, men långt ifrån bra. Pengar, utbildning och hälsa är de viktigaste indikatorerna. Om man tittar på förväntad medellivslängd och barn per kvinna har världen förändrats mycket sedan 1950-talet. De flesta länder har minskat antalet barn per familj och världens befolkningsökning har därmed avstannat. Afrikas svårigheter orsakas främst av svag utbildning och korruption, men det ser olika ut också ibland Afrikas länder.
Tre utmaningar framöver: 1. Nya effektiva teknologier för ekologisk hållbarhet 2. Stabil befolkningstillväxt 3. Hjälpa de fattiga länderna att avskaffa extrem fattigdom.
Underutveckling/problem: 1,4 miljarder människor lever idag i extrem fattigdom. Många av dessa bor i Indien och Afrika. Klyftorna inom Uganda och andra länder i Afrika är extremt stora. Kvinnors förhållanden prioriteras inte alls, vilket innebär att många kvinnor dör under graviditeten. Barnadödligheten är också mycket stor. Barn dör av malaria, diarré, lungsjukdomar - sjukdomar som med enkla metoder som myggnät och vaccinering skulle kunna undvikas eller botas. Ca 25 000 barn dör varje dag, vilket motsvarar en tsunami var tionde dag. Men det finns hopp. Libyen, Iran och Egypten har t ex gjort stora framsteg och har idag en barndödlighet på ca 2 -4 %
Staffan Landin uttryckte att ”När vi gör rätt saker går det år rätt håll. Pengar och hälsa hör ihop.” Man kan se att länder med mycket pengar har bra hälsa och bra utbildning. Bra utbildning och bra hälsa hör därmed också ihop.
Efter Staffan Landins föredrag stod det klart för mig att lösningarna finns för att bekämpa fattigdomen, men inte något sätt att fatta besluten på. Köpenhamnsmötet i december förra året visade också på en avsaknad av globalt ansvarstagande. Med ett gemensamt ansvarstagande skulle vi kunna lösa mycket av världens problem redan idag. Frågan är bara hur vi går tillväga för att skapa ett sådant ansvarstagande.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar