Europa 2020 - en strategi för smart och hållbar tillväxt för alla

En undersökning som Sveriges kommuner och landsting nyligen låtit genomföra visar att i genomsnitt ca 60 % av punkterna på en dagordning från kommunfullmäktige påverkas av EU. För landstingen är motsvarande siffra 50 %. EU påverkar därmed våra liv och vår vardag på många olika sätt och det är enligt min mening dags att vi, som både förtroendevalda och tjänstemän inom kommuner och landsting, tar mer aktiv del i utvecklingen av EU.

I ett förord till EU:s strategi "Europa 2020" skriver José Manuel Barroso att "Den ekonomiska verkligheten utvecklas snabbare än politiken - det har effekterna av finanskrisen visat"... "För att bygga en hållbar framtid måste vi nu lyfta blicken".

EU:s strategi för de kommande tio åren handlar om att omvandla EU till en smart och hållbar ekonomi för alla, med hög sysselsättning, produktivitet och social sammanhållning.

I Europa 2020 föreslås tre prioriteringar som förstärker varandra:

- smart tillväxt - utbildning, kunskap och innovation
- hållbar tillväxt - främja en resurseffektivare, grönare och konkurrenskraftigare ekonomi
- tillväxt för alla - hög sysselsättning och minskade ekonomiska, sociala och geografiska klyftor.

Ett antal överordnade EU-mål föreslås också. Dessa är:

- 75 % av befolkningen ska ha ett arbete.
- 3 % av EU:s BNP ska investeras i FoU.
- Energi- och klimatmålen "20/20/20" ska nås.
- Den del av ungdomar som slutar skolan i förtid ska vara under 10 % och minst 40 % av den yngre generationen ska ha avslutad utbildning.
- Antalet personer som hotas av fattigdom ska minska med 20 miljoner.

Kommissionen föreslår sju huvudinitiativ som ska påskynda utvecklingen inom varje område och land. Dessa områden är: Innovationsunionen, Unga på väg, En digital agenda, Ett resurseffektivt Europa, Industripolitik för en globaliserad tid, En agenda för ny kompetens och nya arbetstillfällen samt Europeisk plattform för fattigdom.

Av dessa vill jag som särskilt viktig framhålla "Europeisk plattform mot fattigdom" som ska garantera att tillväxtens och sysselsättningens fördelar kommer många fler till del och att människor som drabbats av fattigdom och social utestängning kan leva ett värdigt liv och aktivt delta i samhället.

För Östergötlands, och alla andra län/regioner i Sverige, och för Europa som helhet, tror jag att det är väldigt betydelsefullt att vi engagerar oss i arbetet för att uppnå målen i Europa 202o och också kopplar samman dessa mål med regionernas egna tillväxtmål.

Sverige ligger långt framme inom många områden som t ex E-hälsa, patientsäkerhet, folkhälsa och äldrefrågor och vi efterfrågas av EU för delaktighet i nätverk, projekt och arbetsgrupper. Jag vill medverka till att Östergötland utvecklar EU-samarbetet och blir en aktiv part i den Europa gemenskapen.

Europas ojämlika hälsa

Idag hade vi glädjen att få artikeln om "Europas ojämlika hälsa", undertecknad av Europaparlamentarikerna Göran Färm och Åsa Westlund, oppositionsråd Mats Johansson och mig, publicerad i Norrköpings tidningar och Östgöta Correspondenten. I artikeln berättar vi om Europas ojämlika hälsosituation, EU:s viktiga stadgar och upprop för att nå jämlik hälsa.

Jag hade idag också nöjet att få träffa Göran Färm på Regionförbundet Östsams Internationella dag. Göran pratade på denna konferens om "Europa 2020 - En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla.

Vi som undertecknat artikeln kommer också att underteckna Upprop för jämlik hälsa som ett stöd för det fortsatta arbetet.

Läs gärna mer om denna fråga i mitt tidigare inlägg.

Nu går vi framåt!

Fredagen den 25 mars valdes Håkan Juholt till partiledare under stående ovationer på kongressen. I hans lysande linjetal dagen efter värmde mig hans ord "Vi arbetar för social demokrati, vi är sociala demokrater, vi är socialdemokrater".

Under kongressen valdes också Carin Jämtin till partisekreterare och Lena Micko från Linköping till suppleant i VU. Kongressdagarna har också präglats av många bra talarinlägg i den allmänpolitiska debatten. I fredags lyssnade jag bland annat på viktiga inlägg från partiombuden Mats Johansson, Linköping (foto) och Anders Härnbro, Finspång (foto).

Nu är kongressen över och jag ser med tillförsikt och optimism på det fortsatta arbetet. Vi har fått ett starkt lag som leder vårt parti. Nu går vi framåt igen, äntligen!

Mona Sahlins avskedord: Tro när du går genom tiden att det bästa inte har hänt än"

Igår deltog jag i den Socialdemokratiska partikongressens första dag. Mona Sahlin höll här sitt avskedstal som partiledare som också denna gång innehöll mycket visdom. Jag kommer från detta tal att ta med mig följande tankar och ord:

- Vi må vara försvagade som parti, men vi är inte svaga. Vårt parti behövs för jämlikhetens, frihetens och solidaritetens skull.

- Jämlikhet och utveckling är varandras förutsättningar, inte varandras motsatser. Det innebär att alla ska få chansen att nå sina stora livsmål. Din framgång är vår gemensamma framgång.

- Demokratin kan aldrig tas för given. Ställ er på de modigas sida och för kampen för frihet vidare. Sänk aldrig garden mot Sverigedemokraterna.

- Vi behöver tala om framtiden, om global solidaritet. Vi behöver förmedla hopp till alla som gjorts osynliga under våld och förtryck.

- Politik är att vilja, att vilja förändra för en bättre värld. Det går att göra skillnad.



Mona Sahlins avslutade med att tacka alla partikamrater som hon arbetat tillsammans med under sina 40 år inom politiken. Denna rad i en dikt av Håkan Hellström blev hennes avslutande ord: "Tro när du går genom tiden att det bästa inte har hänt än".

Tack Mona för ditt oersättliga arbete för Socialdemokraterna under 40 år. Jag hoppas och tror att du inte har upplevt det bästa ännu.

Livsvillkoren avgör vår hälsa

Det finns flera undersökningar om hur livsvillkoren påverkar vår hälsa. Margareta Kristenson är professor och överläkare i socialmedicin vid Linköpings Universitet och forskar om varför stressfyllda livsvillkor kan öka vår risk att drabbas av hjärtinfark. Margareta Kristensons avhandling gällde orsaker till att femtioåriga litauiska män löpte fyra gånger så hög risk att drabbas av hjärtinfarkt som en femtioårig svensk man. Olikheter i levnadsvanor och sjukvårdsinsatser mellan länderna kunde bara förklara en del av skillnaden. Däremot fann hon stora skillnader i livssituationen. De litauiska männen hade sämre balans mellan krav och kontroll i arbetet och tunnare sociala nätverk jämfört med de svenska männen. De hade också lägre tillit till sin egen förmåga att klara utmaningar och mera uppgivenhets stress och depressivitet säger Margareta Kristenson.

I det svenska samhället finns tydliga hälsoskillnader mellan olika socioekonomiska grupper. Arbetare löper dubbelt så stor risk att dö i hjärtinfarkt som tjänstemän, och risken är högre för lågutbildade än för högutbildade. Risken är också högre för invandrare jämfört med svenskfödda.

Margareta Kristensons forskning har fortsatt med studier i Östergötland, där hennes forskargrupp, i flera studier, har kunnat visa att människor från låg socioekonomisk grupp, hade samma mönster av ogynnsamma livsvillkor och stress, som de litauiska männen visade, och detta gäller både kvinnor och män.

Vi vet att stress och psykologiska orsaker påverkar vår hälsa genom Margareta Kristensons forskning och det blir intressant att fortsätta följa hennes resultat. De stora och ökande inkomstklyftor mellan människor som vi ser idag, bland annat orsakade av arbetslöshet och sjukförsäkringssystemets effekter, bedömer jag kommer att ge upphov till alltmer stress och sämre hälsa hos grupper och individer. Balans mellan krav och kontroll, tillit till sin egen förmåga och sociala nätverk är faktorer som är avgörande för hälsan. När dessa faktorer försämras då försämras också hälsan drastiskt.

Resultatet av Margareta Kristensons forskning visar, enligt min mening, hur viktigt ett tryggt välfärdssystem är. Vi måste därför arbeta för att återinföra ett system som ser ersättning vid sjukdom och arbetslöshet som en försäkring och inte som bidrag och som ger ett fullgott stöd under den period som den behöver användas.

Möte med Håkan Juholt

Igår var jag på ett möte för alla S-föreningar i Linköping. Det blev en innehållsrik, välplanerad och engagerande dag. Anna-Lena Sörenson inledde med reflektioner på det politiska arbetet sedan valet i höstas. Mats Johansson delade därefter med sig av sina erfarenheter av politiskt arbete under 30 år och 13 mandatperioder. Det var särskilt intressant att få ta del av dessa erfarenheter för mig som bara har fyra års politisk erfarenhet. Mats menade att det inte var bättre förr, att vi nu måste arbeta för mer öppenhet och se det politiska arbetet i ett brett perspektiv.

Vi hade därefter förmånen att få lyssna till Håkan Juholt, som är föreslagen att väljas till partiledare för socialdemokraterna vid kongressen den 25-27 mars. Det var mycket inspirerande att lyssna på Håkan och jag fäste mig bland annat vid hans beskrivning av den socialdemokratiska idén om social demokrati och värdeburen tillväxt. Jämlikhet och solidaritet är en förutsättning för tillväxt och det är på så sätt socialdemokratin har byggt och ska fortsätta bygga samhället.

Jag tror att vi genom Håkan Juholt kommer att få en stark partiledare. En partiledare som kommer att lyfta fram de socialdemokratiska värderingarna om jämlikhet, solidaritet och rättvisa och som tydligt kommer att beskriva att det är på dessa grunder som det goda samhället formas.

Att se det lilla i det stora och det stora i det lilla

Ibland får jag möjlighet att höra på Tankar för dagen på P1. Denna vecka lyssnade jag bland annat på Tomas Brytting som pratade om hur jag som människa ska kunna ta till mig nyheter som Japans jordbävning och tsunami, inbördeskrig och blodiga uppror, våldtäkter och diskriminering.

Detta har jag själv funderat på under de senaste månadernas katastrofer av olika slag. Tomas Brytting menade att vi som är så lyckligt lottade att inte vara drabbade har tid att känna och tänka efter. Vi ska fortsätta tro att det goda måste vara möjligt, att det räcker att göra så gott man kan och att det inte finns något krav på att försöka göra det omöjliga.

Tomas Bryttings syfte var att beskriva att vi ska försöka "Se det lilla i det stora och det stora i det lilla". Det kändes bra och förtröstansfullt att lyssna till dessa råd och tankar.