Ingen kan göra allt, men alla kan göra något!

Ingen kan göra allt, men alla kan göra något! Terrordåden i Oslo och på Utöja den 22 juli 2011 har skakat om människor i Norge och Norden och påverkat en hel värld. Få händelser har gjort så starkt intryck på mig personligen och jag känner fortfarande stor sorg och smärta över det som hänt (se När tiden stannar).

Tidningar, TV och radio fylls nu av analyser och diskussioner om det som skett och hur man bör gå vidare. Jens Stoltenbergs svar att det är genom mer öppenhet, demokrati och humanitet som vi ska ta oss an den nya situationen är oerhört väsentlig. Ord såväl som handlingar är viktiga för att komma vidare.

I det politiska arbetet gäller det att dra lärdom av det som skett och på bästa sätt arbeta för att stärka demokratins förutsättningar. Det gäller här att se människors ökande utsatthet och utanförskap i den sociala utvecklingen, i hälso- och sjukvårdens utveckling, skolan och i välfärdssystemet i stort. Känslan av trygghet, tillit och delaktighet är avgörande för vår samhällsutveckling.

Jag är stolt över att vara socialdemokrat och de värderingar som socialdemokratin står för, stolt över att vara politisk aktiv. Men man behöver inte vara politiskt aktiv för att bidra till ett bättre samhälle. Alla kan bidra genom att respektera varandras olikheter och förutsättningar (inom etiskt försvarbara gränser). Alla kan bidra genom att respektera politiskt arbete och förtroendevalda vars engagemang, på olika sätt, grundas på en vilja att förbättra samhället. Alla kan bidra genom konstruktiv kritik.

När jag känner mig osäker på vilka resultat jag når och kan nå i mitt politiska arbete får jag kraft från familj, vänner och andra jag mött som sagt, att det är bra det jag gör, att det är viktigt att jag är politiskt aktiv, att de vill att jag fortsätter. Jag är säker på att det är så för många förtroendevalda. Så igen, vi kan alla bidra på på något sätt. Varje enskild människa är en viktig del i vårt samhälle.

Sommarminnen

Efter fem veckors ledighet närmar sig min semester sitt slut.

Första veckan tillbringade jag med familjen i Skåne med besök hos vänner på Österlen och i Helsningborg. Goda vänner, sol och bad förgyllde dessa dagar.

Efter denna vecka följde Almedalen som för mig är en höjdpunkt under året och så blev det också denna gång. Dagarna därefter har innehållit en blandning av trädgårdsarbete, städning av förråd och hus, golfspel och några ytterligare resor inom Sverige.

En av resorna var den nu årliga Östgötaresan tillsammans med mina syskon med familjer. Med utgångspunkt från Linköping åkte vi till Omberg (foto) där vi besökte Rökstenen och Röks kyrka, Alvastra kloster, Västra väggar och Ombergs naturrum. Efter lunch i Borghamns hamn fortsatte vi till Motormuseet i Motala för att sedan avsluta dagen i Bastedalen med middag och promenad i den vackra och rofyllda Kinaparken (foto). Östergötland är verkligen vackert och har så mycket att erbjuda som turistmål.

Andra resor som vi gjort har gått till Stockholm och till Kaggebo på ostkusten. Att se familjeteatern Klas Klättermus i Gamla Linköping tillsammans med barn och barnbarn var också det en höjdpunkt under sommaren.

När jag ser tillbaka på mina semesterveckor, så har de präglats av en fin blandning av resor, praktiskt arbete och förströelse som också gett tid för återhämtning efter arbetsåret mentalt och fysiskt. Det som jag dock kommer att minnas mest från sommaren är terrordåden i Oslo och på Utöja den 22 juli. Få händelser har påverkat mig så mycket och jag känner stor sorg och smärta överdet som hänt (se inlägg När tiden stannar).

Det gäller nu att dra lärdom av dessa händelser och på bästa sätt arbeta vidare för att stärka demokratins förutsättningar och minska människors ökande utsatthet. Hösten väntar med många utmaningar och glädjeämnen.

När tiden stannar

När tiden stannar blir världen inte sig lik mer. När det inte går att finna svar på det oförklarliga vänds tankarna inåt och känslorna får ta överhanden. Sorg, lidande och förtvivlan har präglat dagarna efter de fruktansvärda händelserna i Norge. Samtidigt ser vi den kraft som finns i människors vilja till gemenskap och att stå upp för det goda i samhället. Att som statsminister Jens Stoltenberg, i den svåraste av stunder, kunna formulera att det är mer av demokrati, öppenhet och humanitet som är svaret känns stort och viktigt. Lika viktiga är orden från den flicka han citerade i Domkyrkan idag - "om det finns en person med så mycket hat tänk då hur mycket kärlek vi kan visa tillsammans."

Jag har som andra världen över känt sorg och förtvivlan över terrordåden. Jag har försökt att bearbeta händelserna genom att följa SVT:s fina rapportering, lyssnat till högmässan i Oslos domkyrka, promenerat i naturen för lugn och stillhet. Mitt politiska engagemang känns idag om möjligt ännu viktigare.

Med bilderna som jag tog idag vill jag säga att vi inget vet om vad som väntar oss, hur vår väg genom livet ser ut. Låt oss därför göra det bästa vi kan för varandra varje dag.

Mina dagar i Almedalen 2011

För fjärde året i rad har jag haft förmånen att få delta i Almedalsveckan, denna gång under veckans andra och tredje dag. Almedalen började 1968 med ett tal av Olof Palme. 43 år senare, 2011, innehåller veckan nästan 1500 seminarier, 900 journalister och 10 000 besökare.

Precis som tidigare blev dagarna mycket givande för min del. Detta mycket tack vare Fjärde Storstadsregionens och Marknadsbolagets fina arrangemang. Om möjligt var "Efterfrågat" där Göran Gabrielsson och Erik Blixt intervjuar den partiledare som talat under kvällen, populärare än någonsin.

Under de två dagarna deltog jag i följande intressanta seminarier:

- En kunskapsbaserad hälsopolitik! (Forum for Health Policy)

- Klimat i politiken inför Världstoppmötet i Rio 2012 (Högskolan på Gotland)

- Politiskt ledarskap i förändring - vad säger forskningen? (Stockholms Universitet)

- Har äldre bästa vården? (Sveriges kommuner och landsting)

- Ojämlik vård - var står vi idag? (1,6 miljoners klubben)

- Oro i världen - välfärd i Sverige (Swedbank)

- Ett närmare Sverige - utveckla järnvägen! (Fjärde storstadsregionen)

Från dessa seminarier ger jag här några fler tips på länkar till hemsidor och litteratur som jag tycker är intressanta att ta del av:

Swedesd - Swedish international Centre of Education

Swedish International Centre for Local Democracy

Panda.org/Energyreport - The energy report - 100% renewable energy by 2050

Från fattigvård till valfrihet

Utöver seminarierna deltog jag i en visning på fartyget Sigyn om hur kärnbränsleförvaringen föreslås genomföras av Svensk Kärnbränslehantering AB i Sverige.

Jag fick även information om FN:s nya kvinnoorganisation i Sverige UN WOMEN (United Nations Entity for Gender Equality and the Empowerment of Women) av ordförande Margareta Winberg.

Det är många olika saker i form av kunskap, fina upplevelser och nya kontakter som jag tar med från dessa dagar. Gladast är jag dock över att jag fick tillfälle att med en kram önska Mona Sahlin allt gott i framtiden.

Inbjudan till seminarium "Mer vård för pengarna - mer pengar till vård" den 13 september

Tisdagen den 13 september kommer Dan Andersson, f.d. chefsekonom på LO, till Linköping, för att prata om sin rapport ”Mer vård för pengarna – mer pengar till vården”, som handlar om vårdens framtida finansiering och resursbehov.

Detta sker på ett öppet seminarium anordnat av Socialdemokraterna, S-kvinnor och ABF. Medverkar gör även Mats Johansson, socialdemokraternas gruppledare i landstinget. Från S-kvinnor kommer bland annat jag själv att medverka. Moderator för seminariet är Widar Andersson.

Plats: Hörsalen, Stadsbiblioteket i Linköping.
Tid: 13 september 18.00 – 20.00.

Alla som är intreserade av samhällsfrågor och särskilt hälso- och sjukvårdens utveckling hälsas varmt välkomna!

Hör gärna av dig till mig vid frågor eller för mer information.