Framtidens hälsa - ett gemensamt ansvar

Idag kan man läsa på Folkhälsoinstitutets hemsida att Världshälsoorganisationen, WHO, konstaterar att en rad sjukdomar orsakas av ohälsosamma levnadsvanor. Idag bidrar sådana levnadsvanor till så mycket som 60 procent av förtida dödlighet globalt och denna andel beräknas öka till 75 procent år 2030.

Samtidigt visar forskningen att upp till 80 procent av sjukligheten på grund av ohälsosamma levnadsvanor kan förebyggas. Här har hälso- och sjukvården i samarbete med kommunerna och andra aktörer en viktig uppgift att fylla. Den årliga samhällskostnaden i Sverige för fysisk inaktivitet och ohälsosamma matvanor, lågt räknat, är 25 miljarder kronor per år.

En kortversion av "Folkhälsopolitisk rapport 2010 - Framtidens hälsa - allas ansvar" har nyligen tagits fram av Folkhälsoinstitutet. Här kan man läsa om varför man ska satsa på folkhälsa och hur hälsan har utvecklats under de senaste åren, vilka strategiska satsningar som behövs och hur olika aktörer kan bidra till framtidens hälsa.

Ett friskare Sverige

Ett friskare Sverige är en nationell uppmärksamhetsvecka kring mat och rörelse som genomförs under vecka 19, 9-15 maj. Veckan ska ge inspiration och kunskap för att äta bra och röra på sig. Satsningen görs i samarbete med en mängd arrangörer från kommun, landsting/regioner, frivilligorganisationer och privata aktörer över hela landet.

På hemsidan för Ett friskare Sverige beskrivs satsningen på följande sätt:
Veckan är en kraftsamling och ett sätt att sätta fokus på mat och rörelse och dess betydelse för hälsan, samt uppmärksamma de skillnader i hälsa som finns mellan olika grupper i befolkningen. Enstaka informationsinsatser förbättrar inte befolkningens hälsa, men varje insats är ett steg i rätt riktning. För att nå resultat krävs ett långsiktigt arbete och insatser på flera nivåer.

Under uppmärksamhetsveckan läggs ett särskilt fokus på målgrupperna: Barn 0–12 år, Tonåringar 13–19 år, Personer 65 + , Personer med utvecklingsstörning. På hemsidan finns bra råd att hämta om varje målgrupp som exemplevis om mat och matvanor "Enkla tips - bra matvanor".

En friskare arbetsplats är Landstinget i Östergötlands satsning för att uppmärksamma veckan och sprida kunskap och inspiration till medarbetarna. Under veckan fokuserar landstinget på tre perspektiv: Den hälsosamma lunchen, Minska tiden stillasittande och Fysisk kapacitet för att orka bättre.

Regionförbundet Östsam - Förbundsfullmäktige

Efter seminariet om regionutveckling fortsatte gårdagen med Regionförbundet Östsams förbundsfullmäktige. Sammanträdet inleddes med intressant information och diskussion om regionalpolitik och drivkrafter för regional utveckling. Ärenden för beslut var bl a Årsredovisningen 2010 och Treårsplan 2012-2014.

Det första beslutsärendet handlade om Folkhälsopolitisk policy för Östergötland 2011-2014. Jag gjorde här ett inlägg och ett tilläggsyrkande som bifölls. Mitt yrkande innebar att det till beslutsmeningen "att godkänna förslaget till Folkhälsopolitisk policy för Östergötland 2011-2014" lades till följande "som gemensam grund för kommunerna, Landstinget i Östergötland och Regionförbundet Östsams folkhälsoarbete."

Mitt syfte med yrkandet var att visa på att folkhälsoarbetet är ett fortsatt ansvar för kommunerna och landstinget som egna aktörer och i samverkan med Regionförbundet Östsam. Jag tror att det med tillägget blir en större tydlighet i ansvarsfördelning och en ökad känsla av delaktighet i länets folkhälsoarbete.

Den nya policyn för Östergötlands folkhälsoarbetet 2011-2014 är mycket bra. Det är en stor framgång att folkhälsoarbetet nu ses som en del i samhällsplaneringen. Regionförbundet Östsams samordningsfunktion kommer att bli en viktig motor i det kommande arbetet. Jag tror också att den Östgötakommission, enligt WHO:s modell, som övervägs att startas blir en ny kraft i arbetet för bättre hälsa i Östergötland.

Genom denna folkhälsopolitiska policy har vi i länet tagit ett stort steg utvecklingsmässigt. På 1990-talet sågs folkhälsofrågorna som en uppgift för enbart landstinget. Under 2001 - 2010 blev folkhälsoarbetet genom nya politiska riktlinjer en fråga för både landstinget och kommunerna i Östergötland. I och med den nya policyn är folkhälsoarbetet nu en uppgift för såväl landstinget, kommunerna som Regionförbundet Östsam. En utveckling som jag tror kommer få stor betydelse för det fortsatta folkhälsoarbetet i riktning mot visionen Östergötland - en hälsoregion!

En spännande arbetshöst

Idag är det onsdag och jag har arbetat två dagar efter min semester. Fortfarande är vi bara några få som har kommit tillbaka, så det är lugnt och tyst på min arbetsplats. Har hunnit gå igenom en del mail och börjat planeringen för hösten. Det som jag mest ser fram emot i mitt arbete under hösten är konferensavslutningen av EU projektet Healthy Regions den 21-23 september i Bryssel. Mycket spännande och intressant arbete återstår med att summera kunskap och erfarenheter från detta tre-åriga folkhälsoprojekt innan vi kan redovisa våra erfarenheter tillsammans med de övriga fem EU regionerna från Danmark, England, Italien, Belgien och Tyskland. Men också flera andra uppgifter känns intressanta att få vara delaktig i under hösten.

Min kunskap om folkhälsa har växt och fördjupats sedan jag började med detta område hösten 1999. Jag ser idag betydelsen av detta förhållnings- och arbetssätt inom många verksamhetsområden och alla politikområden. Min ambition och förhoppning är att kunna förmedla vad jag lärt till så många som möjligt med syftet att skapa bättre förhållanden för alla.

En spännande arbetshöst väntar.

Studieresa till South West England - första dagen

Som en del i EU projektet "Healthy Regions - when well-being creates economic growth" gjorde jag tillsammans med några kollegor en studieresa till Sydvästra England den 14-16 juni. Vi började med besök på South West Public Health Observatory i Bristol, vars arbete syftar till att förbättra hälsan för befolkningen genom att samla in, analysera och redovisa hälsodata. Vi fick ta del av flera intressanta projekt som genomförs i regionen. Som ett för mig nytt exempel pågår arbete för att förebygga hudcancer hos barn genom särskilda skolprojekt.

Under eftermiddagen besökte vi Department of Health South West i Bristol där vi inledningsvis fick en intressant beskrivning av vilka förändringar den nya regeringsbildningen i form av The Conservatives och Liberal Democrates kan komma att innebära för hälso- och sjukvården och folkhälsoarbetet. Man står inför stora nedskärningar i offentlig sektor med personalminskningar på ca 20%. vilket kommer att påverka hälso- och sjukvården mycket. Samtidigt uttrycks en politisk vilja att satsa på det lokala folkhälsoarbetet. Hur denna förändring kommer att genomföras är det stora diskussionsämnet just nu. Projekt som vi här fick ta del av handlade bl a om att förebygga tonårsaborter, fysisk aktivitet och rökfria miljöer.

En av mina reflektioner från dagen var att flera av de projekt som redovisades arbetar vi i Sverige med inom hälso- och sjukvårdens ordinarie verksamhet (BVC och MVC) och i samarbete med kommunerna (Ungdomshälsan, Familjecentraler). En annan reflektion handlar om ordens betydelse. För att beskriva ojämlikhet i hälsa använder man t ex hellre "skillnader i hälsa" än ordet ojämlikhet. Ett ordval som kan vilja dölja problematiken.

Sammanfattningsvis fick vi denna första dag ta del av intressant statistik och data, lyssna till bra projekt och sist men inte minst träffa många duktiga och trevliga engelsmän.

För dig som vill veta mer se gärna följande länkar:
South West Public Health Observatory
NICE – National Institute for health and clinical excellence

Hälsa som mål och medel för ett gott samhälle

Hälsa som mål och medel för ett gott samhälle

Jag anser att denna modell är det viktigaste och bästa jag gjort under mina arbetsår. Den summerar min kunskap inom de två områden som jag tycker är allra viktigast att arbeta för nämligen en jämlik och jämställd hälsa för kvinnor och män, flickor och pojkar. Min förhoppning är att denna modell genom sin globala användbarhet ska kunna bidra till att förändra världen till det bättre.

Bakgrund

Den modell som jag redovisar har vuxit fram utifrån den kunskap och erfarenhet som jag fått genom mitt arbete inom Landstinget i Östergötland och på andra sätt. Mitt syfte med modellen är att illustrera hur ett helhetsperspektiv på hälsofrågorna kan stärka kvinnors och mäns hälsa och samhällets utveckling. Jag önskar genom modellen lyfta fram jämställdhetsperspektivets betydelse i folkhälsoarbetet och synliggöra vikten av att kvinnors och mäns olika livsvillkor och förutsättningar beaktas vid politiska beslut och i praktiskt verksamhet. Jag ser modellen som användbar regionalt, nationellt och globalt vid fattigdomsbekämpning och i alla de sammanhang där kvinnors villkor särskilt bör lyftas fram. Min förhoppning är att förhållningssättet att se hälsa som både ett mål och ett medel ska bidra till ett jämlikt och jämställt samhälle – det goda samhället.

Min förklaring till modellen

Hälsa är en grundläggande mänsklig rättighet och en förutsättning för förverkligandet av andra rättigheter. Att bidra till att alla kvinnor och män har resurser för ett gott liv, minska hälsorisker i olika livsmiljöer och möjliggöra för individen att göra hälsosamma val är några av samhällets största utmaningar. Kvinnors och mäns hälsa är avgörande för samhällets utveckling såväl ekonomiskt som demokratiskt. Samhällets utveckling är på samma sätt avgörande för kvinnors och mäns hälsa. Sambandet är därmed dubbelriktat och samspelande.

Ett folkhälsostrategiskt förhållningssätt innebär att man utgår från och arbetar med de faktorer som bestämmer människors hälsa. Förhållningssättet åskådliggörs med modellen ovan, där solfjädern med hälsans bestämningsfaktorer visar att hälsofrågorna finns på olika nivåer och är en angelägenhet för såväl den enskilda människan som hela samhället. Både livsvillkor och levnadsvanor inverkar på människors hälsa. Många faktorer är påverkbara via politiska beslut medan andra handlar om individens egna val. (Denna del av modellen är utarbetad av Göran Dahlgren och Margret Whitehead).

Jämställdhet innebär att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Samhället har idag en maktobalans som resulterar i olika livs- och arbetsvillkor för kvinnor och män. Detta hänger samman med strukturer som bygger på föreställningar om manligt som överordnat och kvinnligt som underordnat. Denna genusordning är inte den enda maktordning som påverkar individens livsvillkor och livsstil. Andra maktordningar baserade på klass, ålder, funktionshinder, sexuell identitet och etnicitet samverkar med kön och genus på olika sätt (Connell 2003). Enligt samhällsvetare Gertrud Åström utgör jämställdhet en normativ grund, d v s man utgår från kön och lägger sedan på övriga maktordningar. Av dessa skäl är det viktigt att ett jämställdhetsperspektiv synliggörs som en utgångspunkt i folkhälsoarbetet, integreras i bestämningsfaktorerna för hälsa samt beaktas vid beslutsfattande och vid utarbetandet av åtgärder.