Nu går vi framåt!

Fredagen den 25 mars valdes Håkan Juholt till partiledare under stående ovationer på kongressen. I hans lysande linjetal dagen efter värmde mig hans ord "Vi arbetar för social demokrati, vi är sociala demokrater, vi är socialdemokrater".

Under kongressen valdes också Carin Jämtin till partisekreterare och Lena Micko från Linköping till suppleant i VU. Kongressdagarna har också präglats av många bra talarinlägg i den allmänpolitiska debatten. I fredags lyssnade jag bland annat på viktiga inlägg från partiombuden Mats Johansson, Linköping (foto) och Anders Härnbro, Finspång (foto).

Nu är kongressen över och jag ser med tillförsikt och optimism på det fortsatta arbetet. Vi har fått ett starkt lag som leder vårt parti. Nu går vi framåt igen, äntligen!

Mona Sahlins avskedord: Tro när du går genom tiden att det bästa inte har hänt än"

Igår deltog jag i den Socialdemokratiska partikongressens första dag. Mona Sahlin höll här sitt avskedstal som partiledare som också denna gång innehöll mycket visdom. Jag kommer från detta tal att ta med mig följande tankar och ord:

- Vi må vara försvagade som parti, men vi är inte svaga. Vårt parti behövs för jämlikhetens, frihetens och solidaritetens skull.

- Jämlikhet och utveckling är varandras förutsättningar, inte varandras motsatser. Det innebär att alla ska få chansen att nå sina stora livsmål. Din framgång är vår gemensamma framgång.

- Demokratin kan aldrig tas för given. Ställ er på de modigas sida och för kampen för frihet vidare. Sänk aldrig garden mot Sverigedemokraterna.

- Vi behöver tala om framtiden, om global solidaritet. Vi behöver förmedla hopp till alla som gjorts osynliga under våld och förtryck.

- Politik är att vilja, att vilja förändra för en bättre värld. Det går att göra skillnad.



Mona Sahlins avslutade med att tacka alla partikamrater som hon arbetat tillsammans med under sina 40 år inom politiken. Denna rad i en dikt av Håkan Hellström blev hennes avslutande ord: "Tro när du går genom tiden att det bästa inte har hänt än".

Tack Mona för ditt oersättliga arbete för Socialdemokraterna under 40 år. Jag hoppas och tror att du inte har upplevt det bästa ännu.

Livsvillkoren avgör vår hälsa

Det finns flera undersökningar om hur livsvillkoren påverkar vår hälsa. Margareta Kristenson är professor och överläkare i socialmedicin vid Linköpings Universitet och forskar om varför stressfyllda livsvillkor kan öka vår risk att drabbas av hjärtinfark. Margareta Kristensons avhandling gällde orsaker till att femtioåriga litauiska män löpte fyra gånger så hög risk att drabbas av hjärtinfarkt som en femtioårig svensk man. Olikheter i levnadsvanor och sjukvårdsinsatser mellan länderna kunde bara förklara en del av skillnaden. Däremot fann hon stora skillnader i livssituationen. De litauiska männen hade sämre balans mellan krav och kontroll i arbetet och tunnare sociala nätverk jämfört med de svenska männen. De hade också lägre tillit till sin egen förmåga att klara utmaningar och mera uppgivenhets stress och depressivitet säger Margareta Kristenson.

I det svenska samhället finns tydliga hälsoskillnader mellan olika socioekonomiska grupper. Arbetare löper dubbelt så stor risk att dö i hjärtinfarkt som tjänstemän, och risken är högre för lågutbildade än för högutbildade. Risken är också högre för invandrare jämfört med svenskfödda.

Margareta Kristensons forskning har fortsatt med studier i Östergötland, där hennes forskargrupp, i flera studier, har kunnat visa att människor från låg socioekonomisk grupp, hade samma mönster av ogynnsamma livsvillkor och stress, som de litauiska männen visade, och detta gäller både kvinnor och män.

Vi vet att stress och psykologiska orsaker påverkar vår hälsa genom Margareta Kristensons forskning och det blir intressant att fortsätta följa hennes resultat. De stora och ökande inkomstklyftor mellan människor som vi ser idag, bland annat orsakade av arbetslöshet och sjukförsäkringssystemets effekter, bedömer jag kommer att ge upphov till alltmer stress och sämre hälsa hos grupper och individer. Balans mellan krav och kontroll, tillit till sin egen förmåga och sociala nätverk är faktorer som är avgörande för hälsan. När dessa faktorer försämras då försämras också hälsan drastiskt.

Resultatet av Margareta Kristensons forskning visar, enligt min mening, hur viktigt ett tryggt välfärdssystem är. Vi måste därför arbeta för att återinföra ett system som ser ersättning vid sjukdom och arbetslöshet som en försäkring och inte som bidrag och som ger ett fullgott stöd under den period som den behöver användas.

Möte med Håkan Juholt

Igår var jag på ett möte för alla S-föreningar i Linköping. Det blev en innehållsrik, välplanerad och engagerande dag. Anna-Lena Sörenson inledde med reflektioner på det politiska arbetet sedan valet i höstas. Mats Johansson delade därefter med sig av sina erfarenheter av politiskt arbete under 30 år och 13 mandatperioder. Det var särskilt intressant att få ta del av dessa erfarenheter för mig som bara har fyra års politisk erfarenhet. Mats menade att det inte var bättre förr, att vi nu måste arbeta för mer öppenhet och se det politiska arbetet i ett brett perspektiv.

Vi hade därefter förmånen att få lyssna till Håkan Juholt, som är föreslagen att väljas till partiledare för socialdemokraterna vid kongressen den 25-27 mars. Det var mycket inspirerande att lyssna på Håkan och jag fäste mig bland annat vid hans beskrivning av den socialdemokratiska idén om social demokrati och värdeburen tillväxt. Jämlikhet och solidaritet är en förutsättning för tillväxt och det är på så sätt socialdemokratin har byggt och ska fortsätta bygga samhället.

Jag tror att vi genom Håkan Juholt kommer att få en stark partiledare. En partiledare som kommer att lyfta fram de socialdemokratiska värderingarna om jämlikhet, solidaritet och rättvisa och som tydligt kommer att beskriva att det är på dessa grunder som det goda samhället formas.

Att se det lilla i det stora och det stora i det lilla

Ibland får jag möjlighet att höra på Tankar för dagen på P1. Denna vecka lyssnade jag bland annat på Tomas Brytting som pratade om hur jag som människa ska kunna ta till mig nyheter som Japans jordbävning och tsunami, inbördeskrig och blodiga uppror, våldtäkter och diskriminering.

Detta har jag själv funderat på under de senaste månadernas katastrofer av olika slag. Tomas Brytting menade att vi som är så lyckligt lottade att inte vara drabbade har tid att känna och tänka efter. Vi ska fortsätta tro att det goda måste vara möjligt, att det räcker att göra så gott man kan och att det inte finns något krav på att försöka göra det omöjliga.

Tomas Bryttings syfte var att beskriva att vi ska försöka "Se det lilla i det stora och det stora i det lilla". Det kändes bra och förtröstansfullt att lyssna till dessa råd och tankar.

Upprop för jämlik hälsa

I alla länder beror människors hälsotillstånd och livslängd i hög grad på den sociala miljön. En persons sociala miljö omfattar levnads- och arbetsförhållanden, inkomst, utbildning och de grupper som hon eller han ingår i. Alla dessa faktorer påverkar hälsan.

Den sociala miljön varierar mycket inom EU och det leder till stora hälsoskillnader. Den förväntade livslängden och antalet sjukdomsfall skiljer sig stort mellan fattiga och rika, och mellan låg- och högutbildade.

Två exempel på de stora hälsoskillnader mellan EU-länderna är att
•spädbarn i vissa länder löper upp till fem gånger större risk att dö före ett års ålder
•den förväntade livslängden varierar med 8 år för kvinnor och 14 år för män.

EU arbetar direkt genom egna insatser och indirekt genom nationella myndigheter och andra aktörer för att minska dessa skillnader. Hur arbetet genomförs i Sverige framgår bland annat av Folkhälsoinstitutets, Sveriges kommuner och landstings och Landstinget i Östergötlands hemsidor.

Den 9 december 2010 lanserade EU den Europeiska stadgan för jämlik hälsa och genomför nu ett upprop för jämlik hälsa. Det är öppet fram till 31 mars för organisationer av olika slag och även enskilda individer att skriva under den för att visa sitt stöd.

Deklarationen är skriven av Europas (världens) ledande experter inom folkhälsoområdet och är ett mycket viktigt ställningsstagande för jämlik hälsa på både samhälls- och individ nivå.

Jag stödjer till fullo uppropet och vill medverka till att den blir starten för EU:s länder att på allvar arbeta för jämlik hälsa enligt de utgångspunkter som presenteras i stadgan.

Att vilja förändra

Ikväll har jag sett den brittiska dokumentären "Tillbaka till Afghanistan" där flickors och kvinnors stora svårigheter att leva ett självständigt liv beskrevs. Våld, misshandel och andra sorters förtryck leder till att många kvinnor vill ta sitt liv genom att elda upp sig själva. En del av dessa kvinnor överlever dömda till ett liv med så svåra brännskador att de inte kan gå eller längre klara sig själva. Liknande förtryck av kvinnor i Indien skildrar Karin Alfredsson i boken "Den sjätte gudinnan",vilken jag nyligen läste. I dokumentären om Margot Wallströms FN arbete beskrivs kvinnors svåra förhållanden med våld och förtryck också ingående.

Jag tror på människors godhet, men när jag ser vad människan är kapabel till i bland annat dessa skildringar finns det stunder då jag tvivlar. Mitt sätt att åstadkomma förändring är att arbeta politiskt där bloggen är ett viktigt redskap för mig att nå ut. Genom att beskriva det jag är med om hoppas jag ge inspiration och kunskap till andra att också vilja medverka till förändring för ett värdigt liv för både kvinnor och män.

Internationella kvinnodagen - förhoppningar om fred och jämställdhet

Igår deltog jag i tre arrangemang i Linköping för att fira Internationella kvinnodagen. På lunchen gick jag i RFSU:s och Unite for Womens gemensamma barnvagnsparad för att stödja kampen mot den stora mödradödligheten i världen (foto). 1000 kvinnor dör varje dag på grund av osäkra aborter och bristande mödravård, vilket är helt oacceptabelt. I skriften "Mödradödlighet ur ett svenskt historiskt perspektiv och nutidens globala" av Christina Rogala, RFSU finns en beskrivning av orsakerna till mödradödlighet och hur den kan minskas. Frågan om mödradödligheten är viktig att fortsätta uppmärksamma.

Under lunchen deltog jag också i manifestationen i Baptiskyrkan (foto) där landshövding Elisabeth Nilsson pratade tillsammans med präst Pernilla Myrelid och Kerstin Bergeå, Kristina Fredsrörelsen. Att gemensamt sjunga sången Tro av Marie Fredriksson och lyssna till varma och kloka ord från de medverkande kändes starkt. Jag avslutade dagen med att besöka Östergötlands länsmuseum och där lyssna till Amnestys och Linköpings tjejjourers viktiga arbete.

Det blev en fin och stark dag som ingav förhoppningar om en bättre och mer jämställd värld. Vi är många, både kvinnor och män, som vill arbeta för fred, vänskap och jämställdhet och vi kan göra det på så många olika sätt. Orden som framfördes i Baptistkyrkan i bönen "...ge oss mjuka händer och varma hjärtan.." går rakt i mitt hjärta varje gång jag hör dem och ger mig hopp om att det går att förändra även i en värld där krig ofta ses som ett medel för frihet.

Ge oss mjuka händer och varma hjärtan för en jämlik och jämställd värld

Idag är det den 8 mars, den dag då jämställdhetsfrågan uppmärksammas världen över. Alltsedan jag började arbeta med jämställdhetsfrågor 1995 i mitt arbete inom Landstinget i Östergötland, har jämställdhet funnits med mig som en kunskap som griper in i alla områden. Som förtroendevald är jämställdhetsfrågan en stor drivkraft och jag ser denna fråga som en av de allra viktigaste att arbeta för.

I FN:s deklaration om mänskliga rättigheter står det: ”Alla människor är födda fria och lika i värde”. Alla människor inkluderas därmed och ingen ska stå utanför. I Sverige är målet för jämställdhet att ”Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv”. Demokrati betyder folkmakt och inget samhälle kan lösa individuella mänskliga rättigheter om man inte löser jämställdhetsfrågan. Detta menar jag är utgångspunkten för allt jämställdhetsarbete. Jag anser att det är uppenbart att samhället har skillnaden mellan könen som utgångspunkt och att den går rakt igenom klassperspektivet.

Många debatterar jämställdhetsfrågan idag och många artiklar skrivs. I detta inlägg väljer jag att lyfta fram två artiklar där jämställdhetsfrågan beskrivs på ett bra sätt enligt min mening. Den första artikeln är ”8 mars – ilska som inte får gå över” i Dagens Arena och den andra är Claes Borgströms artikel i Svenska Dagbladet ”Regeringen struntar i jämställdheten”. Den första artikeln beskriver på ett utmärkt sätt såväl de globala som nationella svårigheterna i jämställdhetsarbetet. I Claes Borgströms artikel beskrivs bland annat hur regeringens skattesänkningar och nedskärningar i den offentliga sektorn missgynnat kvinnor.

Många med mig anser att regeringens jämställdhetsarbete har medfört att jämställdhetsfrågan har privatiserats och att ansvaret lagts på individen, vilket inneburit en försämring av jämställdheten i Sverige mot tidigare år. Jag anser att det istället är insatser på strukturell nivå som är viktigast att genomföra för nå jämställdhet mellan kvinnor och män. I grunden handlar det om att kunna försörja sig och sin familj och att kunna leva ett liv med goda levnadsvillkor, känna hälsa och livskvalité. I modellen ”Hälsa som mål och medel” har jag beskrivit hur min tankegång kring detta ser ut.

För all världens kvinnor vill jag delta i kampen mot fattigdom, våld och sexhandel och för en bättre klimatpolitik. Jag vill också delta i arbetet för:
- Satsningar på välfärden för att återskapa ett värdigt välfärdssystem. Detta skapar i sin tur trygghet, fler arbeten inom vård, skola och omsorg och möjlighet till god arbetsmiljö.
- Investeringar i utbildning från kompletterande utbildning till spetskompetenssatsningar
- Förbättrad föräldraförsäkring i form av en tredelad föräldraförsäkring
- Bättre arbetsvillkor genom möjlighet till deltid och rätt till heltid samt lika lön för lika arbete
- Kvotering till styrelser och nämnder

Det finns många olika arbetssätt, perspektiv och utgångspunkter i jämställdhetsarbetet. Men de insatser som jag nämner här är de som jag ser som viktigast. För att visa att det går att förändra, även det allra svåraste av områden som våld och våldtäkter som krigshandling, vill jag rekommendera dokumentären om Margot Wallströms resolution.

Det går att förändra och det går att uppnå ökad jämställdhet med systematiskt, långsiktigt och tålmodigt arbete byggd på kunskap, mod och hopp om en bättre och jämlikare värld.

Schyst resande

I går lyssnade jag till Theresa Guovelin, HRF när hon berättade om nätverket "Schyst Resande" och deras arbete. Turismen har en baksida som vi oftast inte tänker på som handlar om miljöförstöring, dåliga arbetsvillkor och hotell kedjor som exploaterar mark och stränder. Detta vill nätverket få oss som resor att uppmärksamma.

Organisationerna i nätverket arbetar med mänskliga rättigheter utifrån olika perspektiv som har det gemensamt att de påverkas av turism och resande. De organisationer som samarbetar är ECPAT Sverige, Fair Trade Center, Hotell och Restaurang facket, Unionen, Svenska kyrkan och IOGT-NTO rörelsen.

Theresa Guovelin berättade att turismen idag en av världens viktigaste och snabbast växande näringar med enorma mängder arbetstillfällen. Den sysselsätter 11% av världens arbetskraft. 70% av de som arbetar inom turistnäringen är kvinnor och 10-15 % är barn. Många av de som arbetar på turistorterna är migrerad arbetskraft med mycket dåliga arbetsvillkor.

1,1 miljarder människor lever utan rent vatten och mer än dubbelt så många 2,4 miljarder utan godtagbara sanitära förhållanden. Oftast drabbar detta de mest utsatta, kvinnor och barn. Det har beräknats att två tredjedelar av jordens befolkning kommer att sakna rent vatten år 2025 om den nuvarande utvecklingen får fortsätta.

Theresa menar att med insikt om hur vårt resande och våra val påverkar är det lättare att tänka efter och agera bättre vid resan. I broschyren "Schyst resande - det är dags för hållbar turism" finns mycket bra information och också råd vid resande.

Här är några av råden från broschyren:
Innan du reser fråga din researrangör om hur arbetsförhållandena ser ut för de anställda på hotellet, hur deras miljöarbete ser ut, hur de motverkar prostitution m m.
Under resan välj småskaliga hotell framför större internationella hotellkedjor. Handla mat, dryck och souvenirer av lokalbefolkningen i så stor utsträckning som möjligt. Visa respekt för kultur, boende och anställda. Undvik All inclusive boende då detta ger ett stort inkomst läckage.

Det handlar alltså inte om att sluta resa utan att resa på ett schyst sätt.

Internationell solidaritet

Igår deltog jag i ett seminarium för socialdemokraterna med titeln "Internationell solidaritet". Irma Görtz (S) Norrköping ledde dagen och flera intressanta föreläsare var inbjudna. Ann-Catrine Gerdin, ABF berättade om ett projekt i södra Afrika och Gerd Aronsson, (S) Söderköping om ett partistödsprojekt i Vitryssland. Båda projekten har genomförts för att visa vad demokrati innebär och hur den kan utvecklas. Studiecirkelformen med olika teman användes som arbetsform i ABF:s projekt i Afrika.

Gerd Aronsson beskrev att det är förenat med fara för eget liv att delta i projektet för befolkningen i Vitryssland. Tillvaron har blivit allt hårdare för dessa människorna. För Gerd och hennes medresenärer innebar vistelsen att telefoner och datorer var avlyssnade. Men projekt som detta ger människorna bevis på att demokrati och rimliga levnadsvillkor är möjliga att uppnå och medför att man orkar kämpa vidare för sig själv och sitt eget land.

Under seminariet fick vi också lyssna till Therese Guovelins, HRF beskrivning av "Schyst resande", vilket jag kommer att berätta mer om i kommande blogginlägg.

Seminariet avslutades med gruppdiskussion om hur vi inom socialdemokratin kan utveckla vårt internationella solidaritetsarbete ytterligare. Vi har här ett värdefullt arv att förvalta. Under seminariet fick jag ytterligare bevis för hur viktigt internationellt arbete är och jag hoppas själv kunna bidra i detta på olika sätt framöver.

På jakt för jämställdhet

På sin blogg ställer Roger Berzell frågan "Vart fan tog feminismen vägen?" och ger olika exempel på ojämställda villkor. Han ställer också frågan om någon vill hänga med i kampen.

Jag hänger med Roger i kampen för jämställdhet. Tänk om vi kunde bli många som kämpar för flickors och pojkars, kvinnors och mäns rätt till lika värde. Tänk om vi kunde träda fram som Italiens kvinnor nyligen gjorde, men göra det gemensamt.

Vill inte du också vara med?

Min vision om ett jämlikt och jämställt samhälle och vägen dit kan du läsa mer om här.