Jag anser att denna modell är det viktigaste och bästa jag gjort under mina arbetsår. Den summerar min kunskap inom de två områden som jag tycker är allra viktigast att arbeta för nämligen en jämlik och jämställd hälsa för kvinnor och män, flickor och pojkar. Min förhoppning är att denna modell genom sin globala användbarhet ska kunna bidra till att förändra världen till det bättre.
Bakgrund
Den modell som jag redovisar har vuxit fram utifrån den kunskap och erfarenhet som jag fått genom mitt arbete inom Landstinget i Östergötland och på andra sätt. Mitt syfte med modellen är att illustrera hur ett helhetsperspektiv på hälsofrågorna kan stärka kvinnors och mäns hälsa och samhällets utveckling. Jag önskar genom modellen lyfta fram jämställdhetsperspektivets betydelse i folkhälsoarbetet och synliggöra vikten av att kvinnors och mäns olika livsvillkor och förutsättningar beaktas vid politiska beslut och i praktiskt verksamhet. Jag ser modellen som användbar regionalt, nationellt och globalt vid fattigdomsbekämpning och i alla de sammanhang där kvinnors villkor särskilt bör lyftas fram. Min förhoppning är att förhållningssättet att se hälsa som både ett mål och ett medel ska bidra till ett jämlikt och jämställt samhälle – det goda samhället.
Min förklaring till modellen
Hälsa är en grundläggande mänsklig rättighet och en förutsättning för förverkligandet av andra rättigheter. Att bidra till att alla kvinnor och män har resurser för ett gott liv, minska hälsorisker i olika livsmiljöer och möjliggöra för individen att göra hälsosamma val är några av samhällets största utmaningar. Kvinnors och mäns hälsa är avgörande för samhällets utveckling såväl ekonomiskt som demokratiskt. Samhällets utveckling är på samma sätt avgörande för kvinnors och mäns hälsa. Sambandet är därmed dubbelriktat och samspelande.
Ett folkhälsostrategiskt förhållningssätt innebär att man utgår från och arbetar med de faktorer som bestämmer människors hälsa. Förhållningssättet åskådliggörs med modellen ovan, där solfjädern med hälsans bestämningsfaktorer visar att hälsofrågorna finns på olika nivåer och är en angelägenhet för såväl den enskilda människan som hela samhället. Både livsvillkor och levnadsvanor inverkar på människors hälsa. Många faktorer är påverkbara via politiska beslut medan andra handlar om individens egna val. (Denna del av modellen är utarbetad av Göran Dahlgren och Margret Whitehead).
Jämställdhet innebär att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Samhället har idag en maktobalans som resulterar i olika livs- och arbetsvillkor för kvinnor och män. Detta hänger samman med strukturer som bygger på föreställningar om manligt som överordnat och kvinnligt som underordnat. Denna genusordning är inte den enda maktordning som påverkar individens livsvillkor och livsstil. Andra maktordningar baserade på klass, ålder, funktionshinder, sexuell identitet och etnicitet samverkar med kön och genus på olika sätt (Connell 2003). Enligt samhällsvetare Gertrud Åström utgör jämställdhet en normativ grund, d v s man utgår från kön och lägger sedan på övriga maktordningar. Av dessa skäl är det viktigt att ett jämställdhetsperspektiv synliggörs som en utgångspunkt i folkhälsoarbetet, integreras i bestämningsfaktorerna för hälsa samt beaktas vid beslutsfattande och vid utarbetandet av åtgärder.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar