Den ojämlika hälsan i Sverige

Jag deltog nyligen i en folkhälsokonferens där Denny Vågerö, som är professor i medicinsk sociologi vid Stockholms Universitet/Karolinska Institutet, medverkade. Han visade att den globala hälsan har förbättrats, men att skillnaderna mellan länderna är enorm, även inom Europa. Denny Vågerö berättade också att de sociala skillnaderna i hälsa inom länderna är stora och det gäller både rika och fattiga länder. Skillnaderna har ökat under de två till tre senaste decennierna. Ojämlikheten i hälsa ökar också inom Sverige. Med en ny politik ansåg han att det går att utjämna dessa skillnader.

Jag menar att om vi ser hälso- och sjukvårdens och kommunernas verksamhet ur ett hälsoperspektiv, integrerar förebyggande åtgärder och gör kloka prioriteringar finns det goda möjligheter att minska de ojämlika hälsoskillnaderna i Sverige. En stor politisk utmaning, men som med kunskap och samverkan går att förverkliga. Som socialdemokrat vill jag arbeta för att vårt parti ska anta utmaningen och verka i denna riktning.

Tillväxt och arbete i Europa

Läs gärna vad ledande företrädare för European Policy Center, Kommissionen, OECD samt Manpower tror om arbets- och tillväxtmöjligheterna för EU-länderna under de närmaste åren genom denna länk Seminarium om tillväxt och arbete 2010 inom EU.

Här sammanfattas det seminarium som jag deltog i vid mitt besök i Bryssel den 14 januari och som jag tyckte var mycket intressant och viktigt.

Hälsan är ojämlik i Europa

I fredags, den 15 januari, medverkade jag i seminariet ”Migration: a challenge for more equality in health” i Bryssel. Seminariet arrangerades av ERLAI –nätverket som är ett Brysselbaserat nätverk för lokala och regionala organisationer som arbetar med asyl- och immigrationsfrågor. Nätverk består av totalt 39 regioner och kommuner från åtta EU-länder.

Seminariet inleddes med att företrädare för EU Kommissionen berättade om arbetet med att minska ojämlikheten i hälsa inom EU. Européerna lever idag generellt sett ett längre och friskare liv jämfört med tidigare generationer, men hälsotillståndet skiljer sig stort mellan och inom EU-länderna. Exempelvis varierar den förväntade livslängden med 14 år (män) och 8 år (kvinnor) mellan EU-länderna. Människor med kortare utbildning och lägre jobbstatus eller inkomster är sjuka oftare och dör tidigare.

Efter Kommissionens redogörelser beskrev jag vårt arbete för nyanlända i Östergötland. Representanter för East England och Bryssel berättade också om sitt integrationsarbete och det framgick att det finns stora likheter i våra arbetssätt Östergötlands arbete för nyanlända

Det var mycket lärorikt att vara med på detta seminarium och som helhet var mina tre dagar i Bryssel mycket intressanta och givande.

Stort förtroende för hälso- och sjukvården

Ikväll såg jag dokumentären Den sköra tråden Den sköra tråden på SVT som berörde mig mycket. Jag tycker den på så många sätt visade hur bra vår hälso- och sjukvård är. Att vi har en engagerad och oerhört kunnig vårdpersonal med resurser att genomföra en vård i absolut världsklass. I detta fall handlade det om vården av för tidigt födda barn. Men det kunde lika gärna ha handlat om annan vård som t ex cancer-, hjärtsjukvård eller diabetes. Också inom andra områden har vi en engagerad och kunnig vårdpersonal med resurser att ge en mycket god vård.

Det finns som i alla sammanhang undantag, då fel begås och patienter inte får den vård som han eller hon borde ha fått. Men med få undantag kan alla känna sig trygga med den svenska hälso- och sjukvården i vetskap om att den dag jag behöver vård så får jag det.

Vi har aldrig tidigare haft så mycket resurser inom hälso- och sjukvården som vi har idag, varken till antalet personer eller ekonomiska medel. Samtidigt har den medicinska utvecklingen gjort att vi idag kan bota sjukdomar som bara för några år sedan ansågs vara obotbara.

Internationellt rankas den svenska hälso- och sjukvården som en av de allra bästa i världen både när det gäller kvalitet, produktivitet och effektivitet. Ändå finns det idag i mediadebatten och bland människor ett minskat förtroende för vården. Tillgängligheten, hur snabbt jag kan få tid hos min doktor oberoende av vad jag söker för, har kommit att bli det centrala. Väntetiderna har därmed i mångt och mycket blivit det som hälso- och sjukvården bedöms utifrån.

Jag vill vända på detta synsätt och istället betona helheten och det resultat som hälso- och sjukvården producerar. Jag vill lyfta fram att vårdpersonalen är mycket kompetent och engagerad, att vi får väldigt mycket vård för varje skattekrona och att vi har ett hälso- och sjukvårdssystem som innebär en jämlik tillgång till vården.

Med detta inlägg skulle jag vilja bidra till en debatt där hälso- och sjukvården bedöms ur detta bredare perspektiv. Samtidigt vill jag föra fram att jag anser att det är det hälso-och sjukvårdssystem som vi har haft de senaste åren som har lett fram till denna goda vård. Ett förändrat system ger också andra resultat. Som både landstingsanställd och patient vid flera tillfällen, vill jag avsluta mitt inlägg med att säga att mitt förtroende för hälso- och sjukvården är mycket stort!

Policy Dialogue on European growth and jobs in 2010

Som inledning på min tredagarsvistelse i Bryssel deltog jag i ett mycket intressant seminarium som Maria Pettersson, East Sweden kontoret hade föreslagit och anmält mig till.

Seminariet hade namnet "Policy Dialogue on European growth and jobs in 2010" och arrangerades av The European Policy Centre (www.epc.eu). Sammanfattningsvis gavs en dyster framtidsbild för 2010 och de följande åren för de 27 EU-länderna med en fortsatt svår arbetsmarknadssituation och minskad tillväxt med ca 1,5 %.

Arbetslösheten förutspås ligga på ca 10% i snitt. De Baltiska länderna och Spanien väntas få den högsta arbetslösheten. För Sverige förutspås en förändring som innebär att vi som land går från att ha legat bland de länder som har haft den lägsta arbetslösheten till att ligga i mittenskiktet. Ungdomarna kommer också framöver ha det allra svårast på arbetsmarknaden. De närmaste åren handlar därmed inte om tillväxt utan om stagnation.

Bilder från Bryssel

,
Några bilder från min Brysselresa den 14-16 januari 2010: Europeiska Rådet, East Sweden kontoret, EU parlamentet och Grand Place.

Brysselresa

På fredag ska jag medverka i ett seminarium i Bryssel med temat "Migration - a challenge for more equality in health". Seminariet arrangeras av nätverket ERLAI som East Sweden är medlem i. Jag ska vid detta seminarium berätta om vårt arbete i Östergötland som handlar om "Regional utveckling för nyanländas etablering". Vid seminariet kommer också medverkande från England och Italien att beskriva sitt arbete. Jag kommer att lägga stort fokus på det hälsofrämjande perspektivet i våra utvecklingsinsatser. Se gärna Regionförbundets Östsams hemsida om vårt regionala arbete: www.ostsam.se - projekt - nyanlända.

Under torsdagen kommer jag att få möjlighet att delta i ett seminarium om
"European growth and jobs in 2010" samt också lyssna till en av utfrågningarna av de 26 EU-kommissionärskandidaterna till EU parlamentet. Det går också bra att följa utfrågningarna via nätet: www.europarl.europa.eu/hearings

Jag berättar mer om Brysselresan inom kort.

Hälsa som ett strategiskt förhållningssätt i det politiska arbetet

Här har jag försökt att sammanfatta min ambition och vision om hur hälsa kan vara ett strategiskt förhållningssätt i det politiska arbetet:

Hälsa som ett strategiskt förhållningssätt

Jag vill bidra till ett politiskt perspektivskifte där hälsan sätts i centrum. Min vision är ett harmoniskt och hållbart samhälle med god och jämlik hälsa. Jag tror på människors inneboende kraft och vilja att medverka till samhällets utveckling. Sverige har utvecklats till ett välfärdsland genom en socialdemokratisk politik grundad på värderingarna solidaritet, frihet och jämlikhet. Jag tror att framtidens samhälle bygger på hälsa och dessa grundläggande värderingar.

Människors hälsa är avgörande för samhällets utveckling såväl ekonomiskt som demokratiskt. Samhällets utveckling är på samma sätt avgörande för människors hälsa. Sambandet är därmed dubbelriktat och samspelande. Politiken bör därför inriktas på insatser som stärker människors hälsa.

Ett folkhälsostrategiskt förhållningssätt innebär att ge människor kraft och kunskap att hantera livets möjligheter och påfrestningar, så att tillvaron känns meningsfull, begriplig och hanterbar. Detta förhållningssätt åskådliggörs med figuren till höger som har utvecklats från den ursprungliga formen (Göran Dahlgren och Margret Whitehead 1991) med en halvcirkel för att belysa vikten av arbete, utbildning eller annan form av sysselsättning. Figuren ger en schematisk bild av hälsans bestämningsfaktorer dvs det som påverkar hälsan. Fokus ligger på strukturella faktorer, människors levnadsvillkor och levnadsvanor. Bilden ger samtidigt en vägledning i prioriteringen mellan åtgärder. Det som är närmast individen i form av socialt stöd och nätverk är också det som är viktigast för människor. Detta gäller för människor i alla åldrar och sammanhang.

Samhället har idag en maktobalans som resulterar i olika livs- och arbetsvillkor för kvinnor och män. Jämställdhetsarbetet måste därför vara en plattform för arbetet med människors hälsa. Med ett jämställdhetsperspektiv som grund är målet att nå en god och jämlik hälsa för alla.

Studiematerialet "Framtidens samhälle bygger på hälsa"

Som medlem i socialdemokraterna vill jag arbeta för att människors hälsa sätts i centrum. Jag har därför sammanställt ett studiematerial om hälsa med titeln ”Framtidens samhälle bygger på hälsa – argument, fakta och utmaningar för en nyorientering av politiken”. Min förhoppning är att studiematerialet ska utgöra en vägledning i arbetet med att forma den socialdemokratiska politiken inför valet 2010 samt leda till ökad kunskap om hälsans betydelse för individen och samhället för alla som vill ta del av materialet. Sammanställningen slutfördes våren 2008 och du hittar dokumentet som en länk i min blogg. Välkommen att ta del av detta!

Vinterbilder från Askeby