Tillsätt en folkhälsokommission i Östergötland

Idag har Östgöta Correspondenten publicerat min debattartikel där jag föreslår att det tillsätts en kommission för folkhälsa i Östergötland enligt den modell som WHO beskriver i rapporten "Utjämna hälsoskillnaderna inom en generation" (Michael Marmot 2008). En sådan kommission bör utgå från de nationella folkhälsopolitiska målen och belysa hälsoläget i länet utifrån ett tvärvetenskapligt perspektiv.

Regionförbundet Östsams Förbundsfullmäktige beslutade i maj 2011 om en Folkhälsopolitisk policy för Östergötland 2011-2014 där det anges att en kommission bör övervägas. Jag vill gå från övervägande till handling och anser att det är hög tid att en kommission tillsätts.

Genom en folkhälsokommission vill vi Socialdemokrater i Östergötland medverka till att ge ytterligare kraft och kunskap till länets folkhälsoarbete för att på så sätt skapa bättre förutsättningar för alla östgötar att uppnå en god hälsa.

Läs gärna debattartikeln i sin helhet där jag beskriver bakgrund och orsaker till ohälsa samt ger förslag på arbetssätt för kommissionen.

Ett lyckat seminarium om hälso- och sjukvårdens utmaningar

I tisdags kväll genomfördes seminariet "Mer vård för pengarna och mer pengar till vård" på Stadsbiblioteket i Linköping med Socialdemokraterna i landstinget, S-kvinnor och ABF som arrangörer.

Programmet under kvällen hade följande innehåll:
Med utgångspunkt i hälsan! - Birgitta Larsson
Mer vård för pengarna och mer pengar till vård - Dan Andersson
Så vill vi utveckla hälso- och sjukvården i Östergötland! - Mats Johansson och Kaisa Karro
Diskussion om hälso- och sjukvårdens utmaningar under ledning av moderator Widar Andersson.

Det var ca 40 personer som samlades för att lyssna till och diskutera med föredragshållarna och det blev en debatt om såväl hälso- och sjukvårdens utveckling som socialdemokratins framtid.

Glädjande nog har jag fått många positiva reaktioner på seminariet och också artiklarna i media har varit positiva. Linköpings Tidning hade rubriken "Ett hellyckat seminarium om vården" och Widar Andersson skrev i Folkbladet Norrköping om seminariet under rubriken "Sjukvårdsutmaning för S".

Arrangemanget känns lyckosamt och jag ser fram emot fler tillfällen där vi Socialdemokrater får möjlighet att samtala med medborgarna om framtidens hälso- och sjukvård.

Den 10:e Nordiska folkhälsokonferensen i Åbo

Imorgon ska jag åka till Finlands äldsta stad, daterad tillbaka till år 1229. Under stadens historia har den varit en viktig handelsplats och korsväg för trafiken mellan öst och väst. Staden är fortfarande Finlands femte största stad med 180 000 invånare och ett viktigt centrum för vetenskap, handel och kultur. Den stad jag beskriver är Åbo som också är en av de två europeiska kulturhuvudstäderna 2011. Den andra är Tallinn i Estland.

Jag har i Åbo glädjen att få delta i den 10:e nordiska folkhälsokonferensen. De nordiska konferenserna har arrangerats vartannat år för att stimulera och uppmuntra till utbyte av kunskap, idéer och erfarenheter mellan praktiker och experter inom olika sektorer i våra länder.

Den nordiska välfärdsmodellen har vuxit fram ur en gemensam syn på människa och samhälle. Även om de nordiska länderna inte löser sina välfärdsfrågor på samma sätt har den gemensamma grundsynen lett till liknande strukturer och system och till att länderna idag står inför samma slag av utmaningar.

Hälsofrämjande på systemnivå – hur klarar den nordiska välfärdsmodellen nutidens utmaningar är temat för folkhälsokonferensen under 24–26 augusti. Konferensen kommer att belysa folkhälsoarbetet ur perspektiv som delaktighet, jämlikhet och ekonomi. Jag ser mycket fram emot de kommande dagarna.

Seminariet Mer vård för pengarna och mer pengar till vård

Välkommen till seminariet Mer vård för pengarna och mer pengar till vård. En diskussion kring hälso- och sjukvårdens utmaningar. Den 13 september kl 18 - 20 i Stadsbiblioteket i Linköping.

Tisdagen den 13 september kommer Dan Andersson, f.d. chefsekonom på LO, författare och samhällsdebattör till Linköping för att prata om sin rapport ”Mer vård för pengarna och mer pengar till vård”.

Medverkar gör även Mats Johansson (S), oppositionsråd i Landstinget i Östergötland, Kaisa Karro, förbundsstyrelseledamot i SSU, Birgitta Larsson (S), ledamot i Landstingsfullmäktige. Moderator under seminariet är Widar Andersson, chefredaktör på Folkbladet Östergötland.

Syftet med seminariet är att belysa och diskutera hälso- och sjukvårdens utveckling. Vilka utmaningar står vi inför? Är vi på väg till en marknads- och försäkringsfinansierad hälso- och sjukvård och i så fall är det en sådan vård vi vill ha? Är en jämlik och jämställd vård möjlig?

Program:
Inledning: Med utgångspunkt i hälsan! - Birgitta Larsson
Mer vård för pengarna och mer pengar till vård - Dan Andersson
Så vill vi utveckla hälso- och sjukvården i Östergötland! - Mats Johansson och Kaisa Karro
Diskussion om hälso- och sjukvårdens utmaningar under ledning av moderator Widar Andersson.
Avslutning av Inger Forsberg, ordförande för S-kvinnor i Linköping.

Arrangör är ABF, Socialdemokraterna och S-kvinnor i Linköping. Fritt inträde.

Läs här gärna mer om Socialdemokraterna i Landstinget i Östergötland och S-kvinnor Östergötland.

Vid frågor eller för mer information om seminariet går det bra att kontakta mig på e-post Birgitta.M.Larsson@lio.se eller mobil 0706380384.

Minskad konsumtion - för oberoende och hållbarhet

Under året som gått har ett beslut sakta växt fram inom mig som handlar om att försöka nå en ökad känsla av oberoende och frihet och en livsstil som är mer långsiktigt hållbar med tanke på miljö och klimat.

Jag har under de senaste åren upplevt att jag konsumerar för mycket för min egen personliga del. När jag tittar närmare på mitt sätt att handla märkesvaror och andra produkter känner jag mig fångad av såväl marknadsintressen som reklam. Jag vill försöka ändra på detta genom att väsentligt minska mina personliga inköp av konsumtionsvaror. Min målsättning är att inte handla några kläder eller skor samt minska mina andra inköp och bilresor under ett års tid, med början i augusti. Efter detta år kan jag sedan avgöra hur jag vill gå vidare. Jag tror att jag med detta ställningstagande kommer att kunna se nya möjligheter och andra alternativ som jag tidigare inte har tänkt på.

Min insikt kan tyckas komma sent i livet, men även om det är så vill jag idag förändra mitt konsumtionsbeteende både utifrån ett individuellt perspektiv och ett mer moraliskt och etiskt perspektiv där miljö- och klimatfrågorna står i centrum, med sin indirekta och direkta koppling till fattigdom, svält och miljöförstöring. På ett av Almedalens seminarier som handlade om klimatfrågor visades att koldioxidutsläppen för produktion har minskat medan utsläppen för konsumtion har ökat i flera europeiska länder, däribland Sverige. Vidare skriver Hans Rosling, professor i global hälsa, i Dagens Nyheters ledare 2011-08-03 "Tyvärr lär vi få ett dystert besked den 14 december: den ekonomiska tillväxten i Sverige har sannolikt skett till priset av ökade koldioxidutsläpp."

Jag tror varken ökad konsumtion eller ökad tillväxt gör oss lyckligare, mer är inte bättre, precis som författaren och forskaren Christer Sanne skriver i sin bok Keynes barnbarn. Ekonomisk tillväxt är ett mål i politiken och beskrivs vara nödvändig för att behålla vår välfärd i form av vård, skola och omsorg. Men välfärdssektorn följer inte samma ekonomiska lagar som produktion av varor. Trots hög tillväxt i Sverige (6,4 respektive 5,4 procent under de två första kvartalen 2011) ser vi ökade klyftor mellan människor och fortsatta ekonomiska svårigheter inom hälso- och sjukvården och andra välfärdssektorer. Hur vi använder våra resurser är därmed det vi behöver diskutera mer.

Genom att ändra mitt beteende hoppas jag kunna bidra i det lilla till bättre miljö och klimat. Kanske kan jag med detta också inspirera någon mer att minska sin konsumtion, så att vi blir fler som gör detta tillsammans. Hör gärna av dig om du skulle vilja vara med!

En underbar sommardag

Idag har jag haft en underbar dag. Bestämde mig i morse för att ta en extra semesterdag för att kunna njuta av det fina vädret och naturens grönska. Dagen har blivit som jag hoppades med frukost och lunch i trädgården och därefter bad i Byrum utanför Björsäter under några timmar. Att vistas i detta vackra landskap med sin intensiva grönska är verkligen njutbart.

Under eftermiddagen har vi också hunnit förbereda min favoritsommarmiddag - souvlaki och grekisk sallad.

Under dagen har jag även lyssnat på Owe Wikström tänkvärda sommarprogram. Det har därmed varit en god dag för både kropp och själ, en dag som jag ska bära med mig och ta fram under höstens och vinterns mörka och kyliga månader.

Ingen kan göra allt, men alla kan göra något!

Ingen kan göra allt, men alla kan göra något! Terrordåden i Oslo och på Utöja den 22 juli 2011 har skakat om människor i Norge och Norden och påverkat en hel värld. Få händelser har gjort så starkt intryck på mig personligen och jag känner fortfarande stor sorg och smärta över det som hänt (se När tiden stannar).

Tidningar, TV och radio fylls nu av analyser och diskussioner om det som skett och hur man bör gå vidare. Jens Stoltenbergs svar att det är genom mer öppenhet, demokrati och humanitet som vi ska ta oss an den nya situationen är oerhört väsentlig. Ord såväl som handlingar är viktiga för att komma vidare.

I det politiska arbetet gäller det att dra lärdom av det som skett och på bästa sätt arbeta för att stärka demokratins förutsättningar. Det gäller här att se människors ökande utsatthet och utanförskap i den sociala utvecklingen, i hälso- och sjukvårdens utveckling, skolan och i välfärdssystemet i stort. Känslan av trygghet, tillit och delaktighet är avgörande för vår samhällsutveckling.

Jag är stolt över att vara socialdemokrat och de värderingar som socialdemokratin står för, stolt över att vara politisk aktiv. Men man behöver inte vara politiskt aktiv för att bidra till ett bättre samhälle. Alla kan bidra genom att respektera varandras olikheter och förutsättningar (inom etiskt försvarbara gränser). Alla kan bidra genom att respektera politiskt arbete och förtroendevalda vars engagemang, på olika sätt, grundas på en vilja att förbättra samhället. Alla kan bidra genom konstruktiv kritik.

När jag känner mig osäker på vilka resultat jag når och kan nå i mitt politiska arbete får jag kraft från familj, vänner och andra jag mött som sagt, att det är bra det jag gör, att det är viktigt att jag är politiskt aktiv, att de vill att jag fortsätter. Jag är säker på att det är så för många förtroendevalda. Så igen, vi kan alla bidra på på något sätt. Varje enskild människa är en viktig del i vårt samhälle.

Sommarminnen

Efter fem veckors ledighet närmar sig min semester sitt slut.

Första veckan tillbringade jag med familjen i Skåne med besök hos vänner på Österlen och i Helsningborg. Goda vänner, sol och bad förgyllde dessa dagar.

Efter denna vecka följde Almedalen som för mig är en höjdpunkt under året och så blev det också denna gång. Dagarna därefter har innehållit en blandning av trädgårdsarbete, städning av förråd och hus, golfspel och några ytterligare resor inom Sverige.

En av resorna var den nu årliga Östgötaresan tillsammans med mina syskon med familjer. Med utgångspunkt från Linköping åkte vi till Omberg (foto) där vi besökte Rökstenen och Röks kyrka, Alvastra kloster, Västra väggar och Ombergs naturrum. Efter lunch i Borghamns hamn fortsatte vi till Motormuseet i Motala för att sedan avsluta dagen i Bastedalen med middag och promenad i den vackra och rofyllda Kinaparken (foto). Östergötland är verkligen vackert och har så mycket att erbjuda som turistmål.

Andra resor som vi gjort har gått till Stockholm och till Kaggebo på ostkusten. Att se familjeteatern Klas Klättermus i Gamla Linköping tillsammans med barn och barnbarn var också det en höjdpunkt under sommaren.

När jag ser tillbaka på mina semesterveckor, så har de präglats av en fin blandning av resor, praktiskt arbete och förströelse som också gett tid för återhämtning efter arbetsåret mentalt och fysiskt. Det som jag dock kommer att minnas mest från sommaren är terrordåden i Oslo och på Utöja den 22 juli. Få händelser har påverkat mig så mycket och jag känner stor sorg och smärta överdet som hänt (se inlägg När tiden stannar).

Det gäller nu att dra lärdom av dessa händelser och på bästa sätt arbeta vidare för att stärka demokratins förutsättningar och minska människors ökande utsatthet. Hösten väntar med många utmaningar och glädjeämnen.

När tiden stannar

När tiden stannar blir världen inte sig lik mer. När det inte går att finna svar på det oförklarliga vänds tankarna inåt och känslorna får ta överhanden. Sorg, lidande och förtvivlan har präglat dagarna efter de fruktansvärda händelserna i Norge. Samtidigt ser vi den kraft som finns i människors vilja till gemenskap och att stå upp för det goda i samhället. Att som statsminister Jens Stoltenberg, i den svåraste av stunder, kunna formulera att det är mer av demokrati, öppenhet och humanitet som är svaret känns stort och viktigt. Lika viktiga är orden från den flicka han citerade i Domkyrkan idag - "om det finns en person med så mycket hat tänk då hur mycket kärlek vi kan visa tillsammans."

Jag har som andra världen över känt sorg och förtvivlan över terrordåden. Jag har försökt att bearbeta händelserna genom att följa SVT:s fina rapportering, lyssnat till högmässan i Oslos domkyrka, promenerat i naturen för lugn och stillhet. Mitt politiska engagemang känns idag om möjligt ännu viktigare.

Med bilderna som jag tog idag vill jag säga att vi inget vet om vad som väntar oss, hur vår väg genom livet ser ut. Låt oss därför göra det bästa vi kan för varandra varje dag.

Mina dagar i Almedalen 2011

För fjärde året i rad har jag haft förmånen att få delta i Almedalsveckan, denna gång under veckans andra och tredje dag. Almedalen började 1968 med ett tal av Olof Palme. 43 år senare, 2011, innehåller veckan nästan 1500 seminarier, 900 journalister och 10 000 besökare.

Precis som tidigare blev dagarna mycket givande för min del. Detta mycket tack vare Fjärde Storstadsregionens och Marknadsbolagets fina arrangemang. Om möjligt var "Efterfrågat" där Göran Gabrielsson och Erik Blixt intervjuar den partiledare som talat under kvällen, populärare än någonsin.

Under de två dagarna deltog jag i följande intressanta seminarier:

- En kunskapsbaserad hälsopolitik! (Forum for Health Policy)

- Klimat i politiken inför Världstoppmötet i Rio 2012 (Högskolan på Gotland)

- Politiskt ledarskap i förändring - vad säger forskningen? (Stockholms Universitet)

- Har äldre bästa vården? (Sveriges kommuner och landsting)

- Ojämlik vård - var står vi idag? (1,6 miljoners klubben)

- Oro i världen - välfärd i Sverige (Swedbank)

- Ett närmare Sverige - utveckla järnvägen! (Fjärde storstadsregionen)

Från dessa seminarier ger jag här några fler tips på länkar till hemsidor och litteratur som jag tycker är intressanta att ta del av:

Swedesd - Swedish international Centre of Education

Swedish International Centre for Local Democracy

Panda.org/Energyreport - The energy report - 100% renewable energy by 2050

Från fattigvård till valfrihet

Utöver seminarierna deltog jag i en visning på fartyget Sigyn om hur kärnbränsleförvaringen föreslås genomföras av Svensk Kärnbränslehantering AB i Sverige.

Jag fick även information om FN:s nya kvinnoorganisation i Sverige UN WOMEN (United Nations Entity for Gender Equality and the Empowerment of Women) av ordförande Margareta Winberg.

Det är många olika saker i form av kunskap, fina upplevelser och nya kontakter som jag tar med från dessa dagar. Gladast är jag dock över att jag fick tillfälle att med en kram önska Mona Sahlin allt gott i framtiden.

Inbjudan till seminarium "Mer vård för pengarna - mer pengar till vård" den 13 september

Tisdagen den 13 september kommer Dan Andersson, f.d. chefsekonom på LO, till Linköping, för att prata om sin rapport ”Mer vård för pengarna – mer pengar till vården”, som handlar om vårdens framtida finansiering och resursbehov.

Detta sker på ett öppet seminarium anordnat av Socialdemokraterna, S-kvinnor och ABF. Medverkar gör även Mats Johansson, socialdemokraternas gruppledare i landstinget. Från S-kvinnor kommer bland annat jag själv att medverka. Moderator för seminariet är Widar Andersson.

Plats: Hörsalen, Stadsbiblioteket i Linköping.
Tid: 13 september 18.00 – 20.00.

Alla som är intreserade av samhällsfrågor och särskilt hälso- och sjukvårdens utveckling hälsas varmt välkomna!

Hör gärna av dig till mig vid frågor eller för mer information.

Hälsofrämjande möten i vården - ett nytt och viktigt webbaserat läromaterial

För några dagar sedan var jag på ett seminarium som handlade om det nya webbaserade läromaterialet "Hälsofrämjande möten i vården" som är framtaget i samarbete mellan Nätverket Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer (HFS) och Landstinget i Östergötland.

Ett hälsofrämjande möte kan beskrivas som ett möte där patienten och/eller den närstående känner sig delaktig, respekterad och lyssnad på och som kan stärka patientens tilltro på sin egen förmåga. Något som kan låta enkelt, men som i praktiken är svårt att uppnå.

Läromaterialet om det hälsofrämjande mötet består av fyra teman och är helt självinstruerande. Som stöd för diskussioner och reflektioner finns flera korta filmer som iscensätter olika möten i vården. Avsikten med det webbaserade materialet är att väcka till eftertanke, insikt och skapa utveckling, så att möten i vården blir bättre oavsett patientgrupp, profession eller verksamhetsområde.

Jag ser det som en stor framgång att detta läromaterial nu finns framtaget och håller på att införas i landstinget. När "Folkhälsopolitiskt program för Östergötland 2001 - 2010" beslutades av landstinget och kommunerna 2001 var en av tankarna att arbeta med denna form av kompetensutveckling. Tio år senare har det blivit verklighet tack vara engagerade och kunniga personer inom landstinget och HFS-nätverket.

Jag blev berörd av de två filmer som jag såg och som så tydligt visar hur mycket ett bra bemötande betyder - i alla sammanhang. Jag rekommenderar därför att du som läser detta tar dig tid, att vid något tillfälle, se filmerna.

Ny kunskapsguide om hälsa, vård och omsorg

I tisdags lanserades Kunskapsguiden.se som är en webbaserad plattform för alla som arbetar med eller söker kunskap om hälsa, vård och omsorg. Där samlas bästa tillgängliga kunskap, vägledning och verktyg för att ge snabba och relevanta svar.

I första hand handlar det om att samla och kvalitetssäkra kunskap inom områdena äldre och psykisk ohälsa. Kunskapsguiden ska ge den som arbetar med dessa områden bästa tillgängliga kunskap samt stöd och vägledning i yrkesrollen. Men hemsidan ger även god kunskap till anhöriga eller andra som söker kunskap inom hälsa, vård och omsorg.

Kunskapsguiden har skapats i ett samarbete mellan flera aktörer som Socialstyrelsen, Folkhälsoinstitutet, Läkemedelsverket och Sveriges Kommuner och Landsting.

Läs mer på länken Kunskapsguiden.se.

Min debattartikel "Ett framgångsrikt jämställdhetsarbete"

Idag har jag haft glädjen att få min debattartikel "Ett framgångsrikt jämställdhetsarbete" publicerad av Norrköpings Tidningar (NT).

I grunden handlar jämställdhet om god hälsa och livskvalité. För att nå jämställdhet mellan kvinnor och män krävs insatser på strukturell nivå. Ökad jämställdhet nås med systematiskt och långsiktigt arbete byggd på kunskap, mod och hopp om en mer jämställd värld.

Här kan du läsa fortsättningen på min artikel: Som förtroendevald för Socialdemokraterna är jämställdhetsfrågan en stor drivkraft i mitt arbete. I FN:s deklaration om mänskliga rättigheter fastslås att: ”Alla människor är födda fria och lika i värde”. I Sverige är målet för jämställdhet att ”Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv”. Demokrati betyder folkmakt och inget samhälle kan lösa individuella mänskliga rättigheter om man inte löser jämställdhetsfrågan. Detta menar jag är utgångspunkten för allt jämställdhetsarbete. Jag anser att det är uppenbart att samhället har skillnaden mellan könen som utgångspunkt och att den går rakt igenom klassperspektivet.

I Sverige har regeringen privatiserat jämställdhetsfrågan och lagt ansvaret för denna på individen. Jag anser att det istället är insatser på strukturell nivå som bör genomföras. I grunden handlar jämställdhet om hälsa och livskvalité, att kunna försörja sig och sin familj och att kunna leva ett liv med goda levnadsvillkor.

I såväl ett globalt som nationellt perspektiv innebär ett effektivt och framgångsrikt jämställdhetsarbete att arbeta mot fattigdom, våld och sexhandel och för en bättre klimatpolitik. Andra insatser handlar om:
- Satsningar på välfärden för att återskapa ett värdigt välfärdssystem.
- Investeringar i utbildning för nya arbeten.
- Förbättrad föräldraförsäkring i form av en tredelad föräldraförsäkring.
- Bättre arbetsvillkor genom rätt till heltid och möjlighet till deltid samt lika lön för lika arbete.
- Kvotering till styrelser och nämnder.

Det finns många olika arbetssätt, perspektiv och utgångspunkter i jämställdhetsarbetet. De insatser som jag nämner här är de som jag anser ger verklig effekt. Det går att förändra och det går att uppnå ökad jämställdhet med systematiskt, långsiktigt och tålmodigt arbete byggd på kunskap, mod och hopp om en mer jämställd värld."

Birgitta Larsson
S-Kvinnor i Linköping

Framtidens hälsa - ett gemensamt ansvar

Idag kan man läsa på Folkhälsoinstitutets hemsida att Världshälsoorganisationen, WHO, konstaterar att en rad sjukdomar orsakas av ohälsosamma levnadsvanor. Idag bidrar sådana levnadsvanor till så mycket som 60 procent av förtida dödlighet globalt och denna andel beräknas öka till 75 procent år 2030.

Samtidigt visar forskningen att upp till 80 procent av sjukligheten på grund av ohälsosamma levnadsvanor kan förebyggas. Här har hälso- och sjukvården i samarbete med kommunerna och andra aktörer en viktig uppgift att fylla. Den årliga samhällskostnaden i Sverige för fysisk inaktivitet och ohälsosamma matvanor, lågt räknat, är 25 miljarder kronor per år.

En kortversion av "Folkhälsopolitisk rapport 2010 - Framtidens hälsa - allas ansvar" har nyligen tagits fram av Folkhälsoinstitutet. Här kan man läsa om varför man ska satsa på folkhälsa och hur hälsan har utvecklats under de senaste åren, vilka strategiska satsningar som behövs och hur olika aktörer kan bidra till framtidens hälsa.

E-hälsa - en viktig framtidsfråga

E-hälsa är ett viktigt, utvecklingsinriktat och omfattande område. Jag har med stort intresse följt frågan på bland annat SKL:s och EU:s hemsidor samt med hjälp av en arbetskamrat som arbetar med denna fråga.

Bakgrunden till att e-hälsa har utvecklats till ett så betydelsefullt område är den åldrande europeiska befolkningen som i allt högre utsträckning vårdas i hemmet, ökade krav på individanpassad vård och omsorg från aktiva och pålästa patienter samt bristande tillgång till specialistkompetens. Det främsta skälet är dock sannolikt hälso- och sjukvårdens allt mer begränsade ekonomiska resurser.

Här följer en beskrivning av vad e-hälsa innebär enligt Europeiska kommissionens beskrivning:

"Med e-hälsa avses verktyg och tjänster som använder informationsteknik, IT, för att förbättra det förebyggande arbetet, diagnoserna, vården, övervakningen och administrationen. Den kan gynna hela samhället genom att förbättra tillgången till vård och kvaliteten på vården och genom att effektivisera hälso- och sjukvården."

"E-hälsa omfattar informationsutbyte mellan patienter och hälso- och sjukvårdspersonal, sjukhus, andra yrkesgrupper inom hälso- och sjukvården och nätverk för hälsoinformation, samt elektroniska patientjournaler, telemedicin, rörlig utrustning för patientövervakning, bokningsprogram för operationssalar, robotkirurgi och ren grundforskning om virtuell humanfysiologi."

EU kommissionen har i över tjugo års tid investerat i forskning kring e-hälsa och man har tagit politiska initiativ för att e-hälsotekniken ska tillämpas inom hela EU.

- EU:s mål är att förbättra invånarnas hälsa genom att göra livsviktig information tillgänglig – vid behov också mellan länder – med hjälp av e-hälsoverktyg.

- EU vill öka tillgången och kvaliteten på hälso- och sjukvården genom att göra e-hälsa till en del av folkhälsopolitiken och genom att samordna EU-ländernas politik och ekonomiska och tekniska strategier.

- EU vill göra e-hälsoverktygen effektivare, mer användarvänliga och allmänt populära genom att engagera både de yrkesverksamma och patienterna i utformningen och genomförandet av strategin.

Jag tror att e-hälsa kan bidra till en säkrare och effektivare hälso- och sjukvård samt ge mer kunskap och inflytande för patienter och medborgare. Utvecklingen har bara tagit sin början och många svårigheter väntar på vägen, men Sverige ligger långt framme kunskapsmässigt vilket ger goda förhoppningar inför framtiden.

Ett friskare Sverige

Ett friskare Sverige är en nationell uppmärksamhetsvecka kring mat och rörelse som genomförs under vecka 19, 9-15 maj. Veckan ska ge inspiration och kunskap för att äta bra och röra på sig. Satsningen görs i samarbete med en mängd arrangörer från kommun, landsting/regioner, frivilligorganisationer och privata aktörer över hela landet.

På hemsidan för Ett friskare Sverige beskrivs satsningen på följande sätt:
Veckan är en kraftsamling och ett sätt att sätta fokus på mat och rörelse och dess betydelse för hälsan, samt uppmärksamma de skillnader i hälsa som finns mellan olika grupper i befolkningen. Enstaka informationsinsatser förbättrar inte befolkningens hälsa, men varje insats är ett steg i rätt riktning. För att nå resultat krävs ett långsiktigt arbete och insatser på flera nivåer.

Under uppmärksamhetsveckan läggs ett särskilt fokus på målgrupperna: Barn 0–12 år, Tonåringar 13–19 år, Personer 65 + , Personer med utvecklingsstörning. På hemsidan finns bra råd att hämta om varje målgrupp som exemplevis om mat och matvanor "Enkla tips - bra matvanor".

En friskare arbetsplats är Landstinget i Östergötlands satsning för att uppmärksamma veckan och sprida kunskap och inspiration till medarbetarna. Under veckan fokuserar landstinget på tre perspektiv: Den hälsosamma lunchen, Minska tiden stillasittande och Fysisk kapacitet för att orka bättre.

Regionförbundet Östsam - Förbundsfullmäktige

Efter seminariet om regionutveckling fortsatte gårdagen med Regionförbundet Östsams förbundsfullmäktige. Sammanträdet inleddes med intressant information och diskussion om regionalpolitik och drivkrafter för regional utveckling. Ärenden för beslut var bl a Årsredovisningen 2010 och Treårsplan 2012-2014.

Det första beslutsärendet handlade om Folkhälsopolitisk policy för Östergötland 2011-2014. Jag gjorde här ett inlägg och ett tilläggsyrkande som bifölls. Mitt yrkande innebar att det till beslutsmeningen "att godkänna förslaget till Folkhälsopolitisk policy för Östergötland 2011-2014" lades till följande "som gemensam grund för kommunerna, Landstinget i Östergötland och Regionförbundet Östsams folkhälsoarbete."

Mitt syfte med yrkandet var att visa på att folkhälsoarbetet är ett fortsatt ansvar för kommunerna och landstinget som egna aktörer och i samverkan med Regionförbundet Östsam. Jag tror att det med tillägget blir en större tydlighet i ansvarsfördelning och en ökad känsla av delaktighet i länets folkhälsoarbete.

Den nya policyn för Östergötlands folkhälsoarbetet 2011-2014 är mycket bra. Det är en stor framgång att folkhälsoarbetet nu ses som en del i samhällsplaneringen. Regionförbundet Östsams samordningsfunktion kommer att bli en viktig motor i det kommande arbetet. Jag tror också att den Östgötakommission, enligt WHO:s modell, som övervägs att startas blir en ny kraft i arbetet för bättre hälsa i Östergötland.

Genom denna folkhälsopolitiska policy har vi i länet tagit ett stort steg utvecklingsmässigt. På 1990-talet sågs folkhälsofrågorna som en uppgift för enbart landstinget. Under 2001 - 2010 blev folkhälsoarbetet genom nya politiska riktlinjer en fråga för både landstinget och kommunerna i Östergötland. I och med den nya policyn är folkhälsoarbetet nu en uppgift för såväl landstinget, kommunerna som Regionförbundet Östsam. En utveckling som jag tror kommer få stor betydelse för det fortsatta folkhälsoarbetet i riktning mot visionen Östergötland - en hälsoregion!

På väg mot en större region

Denna dag har präglats av seminarium och möten om Östergötlands regionutveckling. Under förmiddagen deltog jag i seminariet "På väg mot en större region - motiv och utgångspunkter" tillsammans med 150 deltagare från Östergötland, Kalmar och Sörmland.

Den nuvarande länsindelningen har funnits sedan 1600-talet med några mindre förändringar under 1800-talet. Sedan 1992 har sju utredningar arbetat med frågan utan att ha kommit fram till beslut om förändring, vilket visar på hur svår frågan är att hantera.

Landstinget och Regionförbundet Östsam är tydliga i sina ambitioner att medverka till en större region. Regionfrågan är dock komplex, tiden är knapp och det pågår många parallella processer. Vi har enighet om att det i första hand handlar om regionsamverkan med Jönköping, Kalmar och Sörmland, men det finns också intresse att diskutera samverkan med Sörmland, Västmanland och Örebro.

Läs gärna mer om seminariet på Landstingets hemsida och Mats Johanssons blogg. På denna sida finns också mer och bra information att hämta.

Mitt första uppdrag är avslutat

Idag har jag avslutat mitt första uppdrag som förtroendevald. Jag har varit ersättare i styrelsen för fastighetsbolaget Sankt Kors i Linköpings kommun under knappt fyra år och i och med dagens bolagsstämma överlämnar nuvarande styrelse sitt uppdrag till nya ledamöter.

Bakgrunden till Sankt Kors är att Linköpings kommun har behov av att det finns tillgång till bra kontorslokaler och andra lokaler för näringslivets behov. Bolaget är dessutom en del av kommunens insatser för att skapa sysselsättning och arbetstillfällen. Bolaget har utvecklats på många sätt under åren, vilket lett fram till följande affärsidé: "Sankt Kors skall medverka aktivt till näringslivets utveckling genom att erbjuda ändamålsenliga lokaler med god service. Sankt Kors skall utveckla tillväxtmiljöer i nära samverkan med sina kunder samt tillhandahålla parkeringsplatser för ett levande city". Bland Sankt Kors fastigheter kan nämnas Wahlbecks företagspark, Mjärdevi Center och Vreta Kluster.

Jag kan se tillbaka på fyra lärorika och trevliga år där jag lärt känna såväl verksamheten som styrelseledamöter och tjänstemän i Sankt Kors. Det har varit både intressant och givande att få delta i utvecklingen av bolaget.

Jag har därmed avslutat mitt första kommunala förtroendeuppdrag och övergår nu helt till uppdrag inom landstinget.

Vi måste våga lyfta blicken

Denna vecka har Landstingsfullmäktige i Östergötland haft sammanträde. Årsredovisningen 2010 var den stora frågan för mötet. Från Socialdemokraternas sida framfördes skarp kritik mot de stora ekonomiska underskotten i vården verksamhet, om den svaga medarbetarpolitiken och den dåliga måluppfyllelsen när det gäller tillgänglighet till vården. Flera viktiga medborgarförslag och interpellationer diskuterades också under mötet.

Denna gång gjorde jag mitt första framträdande från talarstolen, det s k jungfrutalet. Jag tog upp landstingets internationella delaktighet, vilket var kort beskrivet under Förnyelseperspektivet i Årsredovisningen. Min utgångspunkt i talet var det som jag beskrev i mitt inlägg om EU strategin Europa 2020. I mitt tal pratade jag för vikten av att Landstinget i Östergötland deltar aktivt i EU:s arbete och strategin Europa 2020. Jag menade att vi bör koppla EU:s mål till Östergötlands mål för tillväxt och utveckling för att utvecklas framgångsrikt. Jag avslutade med följande ord: "Vi måste tänka globalt och se oss som en del i en helhet. Vi måste våga lyfta blicken."

Det känns bra att ha genomfört mitt första tal och att jag denna första gång fick möjlighet att prata om internationell delaktighet upplever jag som särskilt positivt.

(Inom några dagar kommer Landstingsfullmäktiges möte att kunna ses på webben (www.lio.se).)

Valborgsmässoafton

Jag kommer att fira Valborgsmässohelgen på traditionellt sätt. Det innebär att jag först går till Borggården för att lyssna till kör och vårtal tillsammans med många Linköpingsbor. Ikväll blir det sedan middag tillsammans med familj och grannar. Kvällen innefattar också en tur till Askeby för att se på majbrasa och fyrverkerier samt höra på vårsång och tal.

Jag har sett våren firas in i Askeby sedan jag var barn och trots att många år har förflutit känns det alltid lika högtidligt att få vara där och möta våren med alla dess förhoppningar om en fin vår och sommar.

Önskar alla vänner en trevlig Valborgsmässoafton!

Europa 2020 - en strategi för smart och hållbar tillväxt för alla

En undersökning som Sveriges kommuner och landsting nyligen låtit genomföra visar att i genomsnitt ca 60 % av punkterna på en dagordning från kommunfullmäktige påverkas av EU. För landstingen är motsvarande siffra 50 %. EU påverkar därmed våra liv och vår vardag på många olika sätt och det är enligt min mening dags att vi, som både förtroendevalda och tjänstemän inom kommuner och landsting, tar mer aktiv del i utvecklingen av EU.

I ett förord till EU:s strategi "Europa 2020" skriver José Manuel Barroso att "Den ekonomiska verkligheten utvecklas snabbare än politiken - det har effekterna av finanskrisen visat"... "För att bygga en hållbar framtid måste vi nu lyfta blicken".

EU:s strategi för de kommande tio åren handlar om att omvandla EU till en smart och hållbar ekonomi för alla, med hög sysselsättning, produktivitet och social sammanhållning.

I Europa 2020 föreslås tre prioriteringar som förstärker varandra:

- smart tillväxt - utbildning, kunskap och innovation
- hållbar tillväxt - främja en resurseffektivare, grönare och konkurrenskraftigare ekonomi
- tillväxt för alla - hög sysselsättning och minskade ekonomiska, sociala och geografiska klyftor.

Ett antal överordnade EU-mål föreslås också. Dessa är:

- 75 % av befolkningen ska ha ett arbete.
- 3 % av EU:s BNP ska investeras i FoU.
- Energi- och klimatmålen "20/20/20" ska nås.
- Den del av ungdomar som slutar skolan i förtid ska vara under 10 % och minst 40 % av den yngre generationen ska ha avslutad utbildning.
- Antalet personer som hotas av fattigdom ska minska med 20 miljoner.

Kommissionen föreslår sju huvudinitiativ som ska påskynda utvecklingen inom varje område och land. Dessa områden är: Innovationsunionen, Unga på väg, En digital agenda, Ett resurseffektivt Europa, Industripolitik för en globaliserad tid, En agenda för ny kompetens och nya arbetstillfällen samt Europeisk plattform för fattigdom.

Av dessa vill jag som särskilt viktig framhålla "Europeisk plattform mot fattigdom" som ska garantera att tillväxtens och sysselsättningens fördelar kommer många fler till del och att människor som drabbats av fattigdom och social utestängning kan leva ett värdigt liv och aktivt delta i samhället.

För Östergötlands, och alla andra län/regioner i Sverige, och för Europa som helhet, tror jag att det är väldigt betydelsefullt att vi engagerar oss i arbetet för att uppnå målen i Europa 202o och också kopplar samman dessa mål med regionernas egna tillväxtmål.

Sverige ligger långt framme inom många områden som t ex E-hälsa, patientsäkerhet, folkhälsa och äldrefrågor och vi efterfrågas av EU för delaktighet i nätverk, projekt och arbetsgrupper. Jag vill medverka till att Östergötland utvecklar EU-samarbetet och blir en aktiv part i den Europa gemenskapen.

Europas ojämlika hälsa

Idag hade vi glädjen att få artikeln om "Europas ojämlika hälsa", undertecknad av Europaparlamentarikerna Göran Färm och Åsa Westlund, oppositionsråd Mats Johansson och mig, publicerad i Norrköpings tidningar och Östgöta Correspondenten. I artikeln berättar vi om Europas ojämlika hälsosituation, EU:s viktiga stadgar och upprop för att nå jämlik hälsa.

Jag hade idag också nöjet att få träffa Göran Färm på Regionförbundet Östsams Internationella dag. Göran pratade på denna konferens om "Europa 2020 - En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla.

Vi som undertecknat artikeln kommer också att underteckna Upprop för jämlik hälsa som ett stöd för det fortsatta arbetet.

Läs gärna mer om denna fråga i mitt tidigare inlägg.

Nu går vi framåt!

Fredagen den 25 mars valdes Håkan Juholt till partiledare under stående ovationer på kongressen. I hans lysande linjetal dagen efter värmde mig hans ord "Vi arbetar för social demokrati, vi är sociala demokrater, vi är socialdemokrater".

Under kongressen valdes också Carin Jämtin till partisekreterare och Lena Micko från Linköping till suppleant i VU. Kongressdagarna har också präglats av många bra talarinlägg i den allmänpolitiska debatten. I fredags lyssnade jag bland annat på viktiga inlägg från partiombuden Mats Johansson, Linköping (foto) och Anders Härnbro, Finspång (foto).

Nu är kongressen över och jag ser med tillförsikt och optimism på det fortsatta arbetet. Vi har fått ett starkt lag som leder vårt parti. Nu går vi framåt igen, äntligen!

Mona Sahlins avskedord: Tro när du går genom tiden att det bästa inte har hänt än"

Igår deltog jag i den Socialdemokratiska partikongressens första dag. Mona Sahlin höll här sitt avskedstal som partiledare som också denna gång innehöll mycket visdom. Jag kommer från detta tal att ta med mig följande tankar och ord:

- Vi må vara försvagade som parti, men vi är inte svaga. Vårt parti behövs för jämlikhetens, frihetens och solidaritetens skull.

- Jämlikhet och utveckling är varandras förutsättningar, inte varandras motsatser. Det innebär att alla ska få chansen att nå sina stora livsmål. Din framgång är vår gemensamma framgång.

- Demokratin kan aldrig tas för given. Ställ er på de modigas sida och för kampen för frihet vidare. Sänk aldrig garden mot Sverigedemokraterna.

- Vi behöver tala om framtiden, om global solidaritet. Vi behöver förmedla hopp till alla som gjorts osynliga under våld och förtryck.

- Politik är att vilja, att vilja förändra för en bättre värld. Det går att göra skillnad.



Mona Sahlins avslutade med att tacka alla partikamrater som hon arbetat tillsammans med under sina 40 år inom politiken. Denna rad i en dikt av Håkan Hellström blev hennes avslutande ord: "Tro när du går genom tiden att det bästa inte har hänt än".

Tack Mona för ditt oersättliga arbete för Socialdemokraterna under 40 år. Jag hoppas och tror att du inte har upplevt det bästa ännu.

Livsvillkoren avgör vår hälsa

Det finns flera undersökningar om hur livsvillkoren påverkar vår hälsa. Margareta Kristenson är professor och överläkare i socialmedicin vid Linköpings Universitet och forskar om varför stressfyllda livsvillkor kan öka vår risk att drabbas av hjärtinfark. Margareta Kristensons avhandling gällde orsaker till att femtioåriga litauiska män löpte fyra gånger så hög risk att drabbas av hjärtinfarkt som en femtioårig svensk man. Olikheter i levnadsvanor och sjukvårdsinsatser mellan länderna kunde bara förklara en del av skillnaden. Däremot fann hon stora skillnader i livssituationen. De litauiska männen hade sämre balans mellan krav och kontroll i arbetet och tunnare sociala nätverk jämfört med de svenska männen. De hade också lägre tillit till sin egen förmåga att klara utmaningar och mera uppgivenhets stress och depressivitet säger Margareta Kristenson.

I det svenska samhället finns tydliga hälsoskillnader mellan olika socioekonomiska grupper. Arbetare löper dubbelt så stor risk att dö i hjärtinfarkt som tjänstemän, och risken är högre för lågutbildade än för högutbildade. Risken är också högre för invandrare jämfört med svenskfödda.

Margareta Kristensons forskning har fortsatt med studier i Östergötland, där hennes forskargrupp, i flera studier, har kunnat visa att människor från låg socioekonomisk grupp, hade samma mönster av ogynnsamma livsvillkor och stress, som de litauiska männen visade, och detta gäller både kvinnor och män.

Vi vet att stress och psykologiska orsaker påverkar vår hälsa genom Margareta Kristensons forskning och det blir intressant att fortsätta följa hennes resultat. De stora och ökande inkomstklyftor mellan människor som vi ser idag, bland annat orsakade av arbetslöshet och sjukförsäkringssystemets effekter, bedömer jag kommer att ge upphov till alltmer stress och sämre hälsa hos grupper och individer. Balans mellan krav och kontroll, tillit till sin egen förmåga och sociala nätverk är faktorer som är avgörande för hälsan. När dessa faktorer försämras då försämras också hälsan drastiskt.

Resultatet av Margareta Kristensons forskning visar, enligt min mening, hur viktigt ett tryggt välfärdssystem är. Vi måste därför arbeta för att återinföra ett system som ser ersättning vid sjukdom och arbetslöshet som en försäkring och inte som bidrag och som ger ett fullgott stöd under den period som den behöver användas.

Möte med Håkan Juholt

Igår var jag på ett möte för alla S-föreningar i Linköping. Det blev en innehållsrik, välplanerad och engagerande dag. Anna-Lena Sörenson inledde med reflektioner på det politiska arbetet sedan valet i höstas. Mats Johansson delade därefter med sig av sina erfarenheter av politiskt arbete under 30 år och 13 mandatperioder. Det var särskilt intressant att få ta del av dessa erfarenheter för mig som bara har fyra års politisk erfarenhet. Mats menade att det inte var bättre förr, att vi nu måste arbeta för mer öppenhet och se det politiska arbetet i ett brett perspektiv.

Vi hade därefter förmånen att få lyssna till Håkan Juholt, som är föreslagen att väljas till partiledare för socialdemokraterna vid kongressen den 25-27 mars. Det var mycket inspirerande att lyssna på Håkan och jag fäste mig bland annat vid hans beskrivning av den socialdemokratiska idén om social demokrati och värdeburen tillväxt. Jämlikhet och solidaritet är en förutsättning för tillväxt och det är på så sätt socialdemokratin har byggt och ska fortsätta bygga samhället.

Jag tror att vi genom Håkan Juholt kommer att få en stark partiledare. En partiledare som kommer att lyfta fram de socialdemokratiska värderingarna om jämlikhet, solidaritet och rättvisa och som tydligt kommer att beskriva att det är på dessa grunder som det goda samhället formas.

Att se det lilla i det stora och det stora i det lilla

Ibland får jag möjlighet att höra på Tankar för dagen på P1. Denna vecka lyssnade jag bland annat på Tomas Brytting som pratade om hur jag som människa ska kunna ta till mig nyheter som Japans jordbävning och tsunami, inbördeskrig och blodiga uppror, våldtäkter och diskriminering.

Detta har jag själv funderat på under de senaste månadernas katastrofer av olika slag. Tomas Brytting menade att vi som är så lyckligt lottade att inte vara drabbade har tid att känna och tänka efter. Vi ska fortsätta tro att det goda måste vara möjligt, att det räcker att göra så gott man kan och att det inte finns något krav på att försöka göra det omöjliga.

Tomas Bryttings syfte var att beskriva att vi ska försöka "Se det lilla i det stora och det stora i det lilla". Det kändes bra och förtröstansfullt att lyssna till dessa råd och tankar.

Upprop för jämlik hälsa

I alla länder beror människors hälsotillstånd och livslängd i hög grad på den sociala miljön. En persons sociala miljö omfattar levnads- och arbetsförhållanden, inkomst, utbildning och de grupper som hon eller han ingår i. Alla dessa faktorer påverkar hälsan.

Den sociala miljön varierar mycket inom EU och det leder till stora hälsoskillnader. Den förväntade livslängden och antalet sjukdomsfall skiljer sig stort mellan fattiga och rika, och mellan låg- och högutbildade.

Två exempel på de stora hälsoskillnader mellan EU-länderna är att
•spädbarn i vissa länder löper upp till fem gånger större risk att dö före ett års ålder
•den förväntade livslängden varierar med 8 år för kvinnor och 14 år för män.

EU arbetar direkt genom egna insatser och indirekt genom nationella myndigheter och andra aktörer för att minska dessa skillnader. Hur arbetet genomförs i Sverige framgår bland annat av Folkhälsoinstitutets, Sveriges kommuner och landstings och Landstinget i Östergötlands hemsidor.

Den 9 december 2010 lanserade EU den Europeiska stadgan för jämlik hälsa och genomför nu ett upprop för jämlik hälsa. Det är öppet fram till 31 mars för organisationer av olika slag och även enskilda individer att skriva under den för att visa sitt stöd.

Deklarationen är skriven av Europas (världens) ledande experter inom folkhälsoområdet och är ett mycket viktigt ställningsstagande för jämlik hälsa på både samhälls- och individ nivå.

Jag stödjer till fullo uppropet och vill medverka till att den blir starten för EU:s länder att på allvar arbeta för jämlik hälsa enligt de utgångspunkter som presenteras i stadgan.

Att vilja förändra

Ikväll har jag sett den brittiska dokumentären "Tillbaka till Afghanistan" där flickors och kvinnors stora svårigheter att leva ett självständigt liv beskrevs. Våld, misshandel och andra sorters förtryck leder till att många kvinnor vill ta sitt liv genom att elda upp sig själva. En del av dessa kvinnor överlever dömda till ett liv med så svåra brännskador att de inte kan gå eller längre klara sig själva. Liknande förtryck av kvinnor i Indien skildrar Karin Alfredsson i boken "Den sjätte gudinnan",vilken jag nyligen läste. I dokumentären om Margot Wallströms FN arbete beskrivs kvinnors svåra förhållanden med våld och förtryck också ingående.

Jag tror på människors godhet, men när jag ser vad människan är kapabel till i bland annat dessa skildringar finns det stunder då jag tvivlar. Mitt sätt att åstadkomma förändring är att arbeta politiskt där bloggen är ett viktigt redskap för mig att nå ut. Genom att beskriva det jag är med om hoppas jag ge inspiration och kunskap till andra att också vilja medverka till förändring för ett värdigt liv för både kvinnor och män.