Jag vill gärna slå ett slag för Landstinget i Östergötlands Hälsowebb Här kan du hitta självtester, tips, råd, information och vägledning om dina möjligheter att förbättra din hälsa. På sidan finner du information om flera områden som alla på olika sätt påverkar din hälsa:
- Dina vanor - mat, rörelse, hälsa
- Själens hälsa - livet i förändring, livsåskådning, hantera oro/ångest
- Relationer - familj och vänner, sexuella relationer, kärlek
- Hälsorisker - alkohol, tobak, droger och dopning, spelberoende, solvanor
- Hälsa i vardagen - stress i vardagen, natur, kultur, föreningsliv, hälsa i arbetslivet
I "Livet i Östergötland" hittar du fakta om hur det är att leva och bo i Östergötland för åldrarna 0-24 år, 25-64 år och 65 år och äldre.
Flera av mina arbetskamrater inom landstinget har deltagit i utvecklingen av denna sida. Jag vet därför att mycket tid och kunnande ligger bakom detta pionjärarbete.
Jag hoppas att många kommer att ha nytta av informationen. Välkommen till Hälsowebben!
tisdag 22 februari 2011
Priset för att äta sig mätt
"De globala matpriserna har aldrig varit högre. I Tunisien och Egypten eldade prischocken på en redan explosiv situation. Men varför stiger priserna? Hur allvarlig är situationen? Vilka blir konsekvenserna?" Dagens Arena har ställt frågorna till Annika Söder, undergeneraldirektör på FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO och hennes svar presenterades i artikeln "Priset för att äta sig mätt" den 18 februari 2011.
Min sammanfattning av artikeln på dessa viktiga frågor blir genom några av journalistens frågor och Annikas Söders svar:
"Om vi tittar på de långsiktiga faktorer som du nämner så verkar det inte se så ljust ut: stigande oljepris, konkurrens om odlingsmark, klimatförändringar, ojämlika (mitt tillägg) förutsättningar för handel, ökad spekulation och köttkonsumtion…?
– På lång sikt vet alla vad vi måste göra. Vi måste odla mer mat i fattiga länder, ta bort jordbrukssubventionerna i den rika världen och ta itu med klimatförändringarna...
Kommer ännu större förändringar att krävas?
– Till syvende och sist är det ju upp till medlemsländerna. Regeringarna och de befolkningar som väljer dem måste vara modiga. Om alla i världen ska kunna försörja sig, äta sig mätta och ha en hyfsad levnadsstandard så kommer det att krävas att vi, i den rika världen, gör vissa uppoffringar.
– Det är ju samma diskussion som i klimatfrågan, frågorna är intimt förknippade. Två globala ödesfrågor, helt enkelt."
Min sammanfattning av artikeln på dessa viktiga frågor blir genom några av journalistens frågor och Annikas Söders svar:
"Om vi tittar på de långsiktiga faktorer som du nämner så verkar det inte se så ljust ut: stigande oljepris, konkurrens om odlingsmark, klimatförändringar, ojämlika (mitt tillägg) förutsättningar för handel, ökad spekulation och köttkonsumtion…?
– På lång sikt vet alla vad vi måste göra. Vi måste odla mer mat i fattiga länder, ta bort jordbrukssubventionerna i den rika världen och ta itu med klimatförändringarna...
Kommer ännu större förändringar att krävas?
– Till syvende och sist är det ju upp till medlemsländerna. Regeringarna och de befolkningar som väljer dem måste vara modiga. Om alla i världen ska kunna försörja sig, äta sig mätta och ha en hyfsad levnadsstandard så kommer det att krävas att vi, i den rika världen, gör vissa uppoffringar.
– Det är ju samma diskussion som i klimatfrågan, frågorna är intimt förknippade. Två globala ödesfrågor, helt enkelt."
Jag vill lyfta fram denna artikel eftersom jag ser fattigdomsbekämpning och klimatfrågan som våra stora globala utmaningar. Det finns säkert fler och andra förklaringar till varför matpriserna stiger än de som Annikas Söder anger, men jag tror att hennes bedömning utgör en viktig utgångspunkt i arbetet med att bekämpa fattigdom och skapa goda livsvillkor i alla delar av världen. Jag vill också se en ökad debatt om dessa frågor.
fredag 18 februari 2011
Årets första Landstingsfullmäktige
I tisdags samlades Landstingsfullmäktiges 101 ledamöter för sitt första sammanträde för året. Under förmiddagen fick vi information av ordföranden i Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Mats Eriksson om hur Region Hallands regionbildning hade genomförts. Av den efterföljande debatten framgick att det för Östergötlands del väntar ett intensivt förhandlingsarbete med våra grannlän under 2011 om vi ska kunna bilda en större region, med val till detta i september 2014 och genomförande 2015. Under förmiddagen fick vi också information om den nya kollektivtrafiklagen som träder i kraft 2012.
Dagens stora fråga var dock beslutet om Universitetssjukhusets generalplan som innebär att US byggs ut och om för nära 4 miljarder kronor. Det var ett historiskt beslut då fullmäktige aldrig tidigare tagit ett beslut som rört så mycket pengar. Med början i år och sju år framåt kommer universitetssjukhuset att byggas ut till ett modernt sjukhus. Ambitionen är att ersätta sjukhusets flerbäddsrum till enkelrum, förbättra vårdkvalitet, patientsäkerhet och effektivitet. Vi socialdemokrater står bakom beslutet om US generalplan med ville se en tidigareläggning av byggnationen av psykiatrihuset, vilket dock den styrande minoriteten inte ville gå till mötes.
Under eftermiddagen och långt in på kvällen debatterades också de motioner som lämnats in av oss socialdemokrater. Här handlade det om "En tydlig politik för att utveckla US", "Tydliggör och utveckla den nära vården", "Landstinget som mönsterarbetsplats" och Utveckla vården för äldre". Efter flera voteringar och många inlägg avslutades mötet klockan 20. Det var med ett huvud fyllt av olika intryck jag begav mig hemåt i vinterkylan.
Dagens stora fråga var dock beslutet om Universitetssjukhusets generalplan som innebär att US byggs ut och om för nära 4 miljarder kronor. Det var ett historiskt beslut då fullmäktige aldrig tidigare tagit ett beslut som rört så mycket pengar. Med början i år och sju år framåt kommer universitetssjukhuset att byggas ut till ett modernt sjukhus. Ambitionen är att ersätta sjukhusets flerbäddsrum till enkelrum, förbättra vårdkvalitet, patientsäkerhet och effektivitet. Vi socialdemokrater står bakom beslutet om US generalplan med ville se en tidigareläggning av byggnationen av psykiatrihuset, vilket dock den styrande minoriteten inte ville gå till mötes.
Under eftermiddagen och långt in på kvällen debatterades också de motioner som lämnats in av oss socialdemokrater. Här handlade det om "En tydlig politik för att utveckla US", "Tydliggör och utveckla den nära vården", "Landstinget som mönsterarbetsplats" och Utveckla vården för äldre". Efter flera voteringar och många inlägg avslutades mötet klockan 20. Det var med ett huvud fyllt av olika intryck jag begav mig hemåt i vinterkylan.
S-kvinnors årsmöte
Arbetsveckan närmar sig sitt slut, och jag kan se tillbaka på en vecka fylld med olika politiska möten. I måndags kväll var det årsmöte för S-kvinnor i Linköping med Anna-Lena Sörenson som ordförande. Vi var 16 kvinnor som tog beslut om val och nomineringar och andra årsmötesärenden samt diskuterade S-kvinnors valanalys. Valet innebar bland annat att Inger Forsberg fortsätter som ordförande och jag som vice ordförande för S-kvinnor ännu ett år. Efter årsmötesförhandlingarna fick vi lyssna till Anna-Lenas intressanta erfarenheter som ny riksdagsledamot. Anna-Lena visade bilder och berättade bland annat om sitt uppdrag i försvarsutskottet och hur det är att arbeta och bo i Stockholm.
Foto: Anna-Lena Sörenson och Inger Forsberg
söndag 6 februari 2011
Mitt partiledarval är Lena Sommestad
Idag har jag tagit ställning i partiledarfrågan. Jag vill se Lena Sommestad som vår socialdemokratiska partiledare. Lena är till yrket professor i ekonomisk historia och har varit chef för Institutet för Framtidsstudier 1998-2002, miljöminister 2002 - 2006 och VD för branchorganisationen Svensk fjärrvärme 2007 - 2010. Just nu forskar Lena om samspelet mellan klimatpolitik och socialpolitik.
På sin intressanta blogg skriver Lena Sommestad att hon vill se en kunskapsbaserad och progressiv politik. Genom uttalanden och de artiklar och debattinlägg som hon skrivit inom bland annat områden som jämlikhet, marknadsekonomi, barnfattigdom och miljöfrågor visar Lena att hon har bred kunskap och själv lever upp till denna ambition. Här kan du i kvällens Rapportsändning se en intervju med henne.
Socialdemokratiska studentförbundet var bland de första som tog ställning för Lena Sommestad. Jag har gjort det idag. Jag tror att vi genom Lena skulle få en mycket kunnig, framtidsinriktad och modig partiledare. Om du själv vill stödja Lena Sommerstad som socialdemokraternas partiledare kan du göra det genom medborgarinitiativet Kom igen Lena!
På sin intressanta blogg skriver Lena Sommestad att hon vill se en kunskapsbaserad och progressiv politik. Genom uttalanden och de artiklar och debattinlägg som hon skrivit inom bland annat områden som jämlikhet, marknadsekonomi, barnfattigdom och miljöfrågor visar Lena att hon har bred kunskap och själv lever upp till denna ambition. Här kan du i kvällens Rapportsändning se en intervju med henne.
Socialdemokratiska studentförbundet var bland de första som tog ställning för Lena Sommestad. Jag har gjort det idag. Jag tror att vi genom Lena skulle få en mycket kunnig, framtidsinriktad och modig partiledare. Om du själv vill stödja Lena Sommerstad som socialdemokraternas partiledare kan du göra det genom medborgarinitiativet Kom igen Lena!
torsdag 3 februari 2011
Konsten att säga nej
På grund av samhällets begränsade resurser måste beslut om hur vi ska begränsa det offentliga åtagandet fattas. Inom hälso- och sjukvårdssektorn innebär detta att beslutsfattare tvingas fatta beslut som innebär att patienter nekas vård. Vilka patienter ska få stå tillbaka och varför?
Värdekonflikter kommer alltid att finnas mellan effektivitet och rättvisa. Men med en öppen och mer systematisk diskussion går det att åstadkomma både mer rättvisa och en effektivare vård. Ingen blir populär på det. Det gäller att vara öppen, tydlig och stå ut i längden. Då kan det ändå ge resultat.
Dessa slutsatser presenterar Gustav Tinghög som är den första att disputera hos Prioriteringscentrum vid Linköpings Universitet. I sin avhandling "Konsten att säga nej" (The art of saying no - the economics and ethics of health care rationing) har han studerat värdekonflikter som uppstår i samband med ransonering inom hälso- och sjukvård. Han disputerar imorgon den 4 februari.
- Att högavlönade kommer snabbare fram i köerna må vara oetiskt, men är föga förvånande, säger han. Det är inte inkomsten i sig utan andra faktorer som avgör. Höginkomsttagare är vanligen mer välutbildade, förstår kanske bättre de administrativa systemen och kan prata för sig. Därför går det fortare för dem.
Han påpekar dock också att det inom vissa vårdgrupper inte gick att se någon sådan skillnad, nämligen hjärt-kärlsjukdomar, gynekologi, urologi och ögonsjukvård. Ingen diskriminering kunde heller utläsas på grund av etnicitet eller kön.
Exempel på andra värdekonflikter som avhandlingen analyserar är frågan om när vård ska bekostas privat respektive offentligt. Han analyserar också frågan om egenansvar och problematiken med organdonation.
Jag ser denna avhandling som mycket viktig för hälso- och sjukvårdens framtida arbete och jag hoppas kunna delta i Prioriteringscentrums seminarium den 29 mars då avhandlingen presenteras.
Jag vill här gärna upprepa Gustav Tinghögs slutsats, då den helt överenstämmer med min syn och utgångspunkt i denna fråga:
"Värdekonflikter kommer alltid att finnas mellan effektivitet och rättvisa. Men med en öppen och mer systematisk diskussion går det att åstadkomma både mer rättvisa och en effektivare vård."
Värdekonflikter kommer alltid att finnas mellan effektivitet och rättvisa. Men med en öppen och mer systematisk diskussion går det att åstadkomma både mer rättvisa och en effektivare vård. Ingen blir populär på det. Det gäller att vara öppen, tydlig och stå ut i längden. Då kan det ändå ge resultat.
Dessa slutsatser presenterar Gustav Tinghög som är den första att disputera hos Prioriteringscentrum vid Linköpings Universitet. I sin avhandling "Konsten att säga nej" (The art of saying no - the economics and ethics of health care rationing) har han studerat värdekonflikter som uppstår i samband med ransonering inom hälso- och sjukvård. Han disputerar imorgon den 4 februari.
- Att högavlönade kommer snabbare fram i köerna må vara oetiskt, men är föga förvånande, säger han. Det är inte inkomsten i sig utan andra faktorer som avgör. Höginkomsttagare är vanligen mer välutbildade, förstår kanske bättre de administrativa systemen och kan prata för sig. Därför går det fortare för dem.
Han påpekar dock också att det inom vissa vårdgrupper inte gick att se någon sådan skillnad, nämligen hjärt-kärlsjukdomar, gynekologi, urologi och ögonsjukvård. Ingen diskriminering kunde heller utläsas på grund av etnicitet eller kön.
Exempel på andra värdekonflikter som avhandlingen analyserar är frågan om när vård ska bekostas privat respektive offentligt. Han analyserar också frågan om egenansvar och problematiken med organdonation.
Jag ser denna avhandling som mycket viktig för hälso- och sjukvårdens framtida arbete och jag hoppas kunna delta i Prioriteringscentrums seminarium den 29 mars då avhandlingen presenteras.
Jag vill här gärna upprepa Gustav Tinghögs slutsats, då den helt överenstämmer med min syn och utgångspunkt i denna fråga:
"Värdekonflikter kommer alltid att finnas mellan effektivitet och rättvisa. Men med en öppen och mer systematisk diskussion går det att åstadkomma både mer rättvisa och en effektivare vård."
onsdag 2 februari 2011
I Svinalängornas spår - barnfattigdomen ökar
Igår släppte Rädda Barnen sin åttonde rapport om barnfattigdomen som visar att barnfattigdomen fortsätter att öka. Under 2008 levde 220 000 barn i fattigdom – det vill säga 11,5 procent av alla barn i Sverige.
Några ytterligare siffror ur rapporten visar att barnfattigdomen är:
- 5,4% bland barn med svensk bakgrund och 29,5% bland barn med utländsk bakgrund
- 8,1 % bland barn med sammanboende föräldrar och 24,7 % bland barn till ensamstående föräldrar.
- 3% i Täby och i Rosengård 61,4 %.
Skillnaderna syns därmed tydligt mellan grupper av barn beroende på om de lever med ensamstående eller sammanboende föräldrar, om deras föräldrar är födda i Sverige eller utomlands. Stora olikheter finns också mellan bostadsområden både mellan och inom kommunerna i Sverige.
En fördjupad fattigdom med ökade klyftor mellan olika grupper av barn, leder till att barn hamnar i utanförskap och tvingas växa upp i samhällets marginaler. Detta innebär sämre förutsättningar på fler områden och en risk för deras utveckling. Barn som växer upp i fattigdom diskrimineras och får sämre utbildning, sämre hälsa, sämre möjlighet till fritidsaktiviteter, till exempel i form av lek och en meningsfull fritid samt lever under betydligt mer otrygga förhållanden än andra barn.
I Rädda Barnens årsrapport bekräftas alltså bilden om barnfattigdomen i Sverige, av de fördjupade klyftorna och att de går över både klass och kön och etnicitet. Sverige har de resurser som behövs för att se till att inga barn diskrimineras och marginaliseras på grund av sina föräldrars ekonomiska ställning. Alliansen har hittills menat att jobbskatteavdraget och arbetslinjen är lösningen på problemet med barnfattigdom. Men det är en annan politik som behövs, en politik som tar sin utgångspunkt i hälsans bestämningsfaktorer och i barnkonventionen och som har sin värdegrund i jämlikhet och solidaritet.
I boken och filmen Svinalängorna av Susanna Alakoski speglas fattigdomens effekter på ett synbart, tidlöst och genomträngande sätt. Ingen kan tveka om hur viktig denna fråga är efter ha tagit del av filmen och Rädda Barnens rapport.
Några ytterligare siffror ur rapporten visar att barnfattigdomen är:
- 5,4% bland barn med svensk bakgrund och 29,5% bland barn med utländsk bakgrund
- 8,1 % bland barn med sammanboende föräldrar och 24,7 % bland barn till ensamstående föräldrar.
- 3% i Täby och i Rosengård 61,4 %.
Skillnaderna syns därmed tydligt mellan grupper av barn beroende på om de lever med ensamstående eller sammanboende föräldrar, om deras föräldrar är födda i Sverige eller utomlands. Stora olikheter finns också mellan bostadsområden både mellan och inom kommunerna i Sverige.
En fördjupad fattigdom med ökade klyftor mellan olika grupper av barn, leder till att barn hamnar i utanförskap och tvingas växa upp i samhällets marginaler. Detta innebär sämre förutsättningar på fler områden och en risk för deras utveckling. Barn som växer upp i fattigdom diskrimineras och får sämre utbildning, sämre hälsa, sämre möjlighet till fritidsaktiviteter, till exempel i form av lek och en meningsfull fritid samt lever under betydligt mer otrygga förhållanden än andra barn.
I Rädda Barnens årsrapport bekräftas alltså bilden om barnfattigdomen i Sverige, av de fördjupade klyftorna och att de går över både klass och kön och etnicitet. Sverige har de resurser som behövs för att se till att inga barn diskrimineras och marginaliseras på grund av sina föräldrars ekonomiska ställning. Alliansen har hittills menat att jobbskatteavdraget och arbetslinjen är lösningen på problemet med barnfattigdom. Men det är en annan politik som behövs, en politik som tar sin utgångspunkt i hälsans bestämningsfaktorer och i barnkonventionen och som har sin värdegrund i jämlikhet och solidaritet.
I boken och filmen Svinalängorna av Susanna Alakoski speglas fattigdomens effekter på ett synbart, tidlöst och genomträngande sätt. Ingen kan tveka om hur viktig denna fråga är efter ha tagit del av filmen och Rädda Barnens rapport.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)