Min debattartikel "Ett framgångsrikt jämställdhetsarbete"

Idag har jag haft glädjen att få min debattartikel "Ett framgångsrikt jämställdhetsarbete" publicerad av Norrköpings Tidningar (NT).

I grunden handlar jämställdhet om god hälsa och livskvalité. För att nå jämställdhet mellan kvinnor och män krävs insatser på strukturell nivå. Ökad jämställdhet nås med systematiskt och långsiktigt arbete byggd på kunskap, mod och hopp om en mer jämställd värld.

Här kan du läsa fortsättningen på min artikel: Som förtroendevald för Socialdemokraterna är jämställdhetsfrågan en stor drivkraft i mitt arbete. I FN:s deklaration om mänskliga rättigheter fastslås att: ”Alla människor är födda fria och lika i värde”. I Sverige är målet för jämställdhet att ”Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv”. Demokrati betyder folkmakt och inget samhälle kan lösa individuella mänskliga rättigheter om man inte löser jämställdhetsfrågan. Detta menar jag är utgångspunkten för allt jämställdhetsarbete. Jag anser att det är uppenbart att samhället har skillnaden mellan könen som utgångspunkt och att den går rakt igenom klassperspektivet.

I Sverige har regeringen privatiserat jämställdhetsfrågan och lagt ansvaret för denna på individen. Jag anser att det istället är insatser på strukturell nivå som bör genomföras. I grunden handlar jämställdhet om hälsa och livskvalité, att kunna försörja sig och sin familj och att kunna leva ett liv med goda levnadsvillkor.

I såväl ett globalt som nationellt perspektiv innebär ett effektivt och framgångsrikt jämställdhetsarbete att arbeta mot fattigdom, våld och sexhandel och för en bättre klimatpolitik. Andra insatser handlar om:
- Satsningar på välfärden för att återskapa ett värdigt välfärdssystem.
- Investeringar i utbildning för nya arbeten.
- Förbättrad föräldraförsäkring i form av en tredelad föräldraförsäkring.
- Bättre arbetsvillkor genom rätt till heltid och möjlighet till deltid samt lika lön för lika arbete.
- Kvotering till styrelser och nämnder.

Det finns många olika arbetssätt, perspektiv och utgångspunkter i jämställdhetsarbetet. De insatser som jag nämner här är de som jag anser ger verklig effekt. Det går att förändra och det går att uppnå ökad jämställdhet med systematiskt, långsiktigt och tålmodigt arbete byggd på kunskap, mod och hopp om en mer jämställd värld."

Birgitta Larsson
S-Kvinnor i Linköping

Framtidens hälsa - ett gemensamt ansvar

Idag kan man läsa på Folkhälsoinstitutets hemsida att Världshälsoorganisationen, WHO, konstaterar att en rad sjukdomar orsakas av ohälsosamma levnadsvanor. Idag bidrar sådana levnadsvanor till så mycket som 60 procent av förtida dödlighet globalt och denna andel beräknas öka till 75 procent år 2030.

Samtidigt visar forskningen att upp till 80 procent av sjukligheten på grund av ohälsosamma levnadsvanor kan förebyggas. Här har hälso- och sjukvården i samarbete med kommunerna och andra aktörer en viktig uppgift att fylla. Den årliga samhällskostnaden i Sverige för fysisk inaktivitet och ohälsosamma matvanor, lågt räknat, är 25 miljarder kronor per år.

En kortversion av "Folkhälsopolitisk rapport 2010 - Framtidens hälsa - allas ansvar" har nyligen tagits fram av Folkhälsoinstitutet. Här kan man läsa om varför man ska satsa på folkhälsa och hur hälsan har utvecklats under de senaste åren, vilka strategiska satsningar som behövs och hur olika aktörer kan bidra till framtidens hälsa.

E-hälsa - en viktig framtidsfråga

E-hälsa är ett viktigt, utvecklingsinriktat och omfattande område. Jag har med stort intresse följt frågan på bland annat SKL:s och EU:s hemsidor samt med hjälp av en arbetskamrat som arbetar med denna fråga.

Bakgrunden till att e-hälsa har utvecklats till ett så betydelsefullt område är den åldrande europeiska befolkningen som i allt högre utsträckning vårdas i hemmet, ökade krav på individanpassad vård och omsorg från aktiva och pålästa patienter samt bristande tillgång till specialistkompetens. Det främsta skälet är dock sannolikt hälso- och sjukvårdens allt mer begränsade ekonomiska resurser.

Här följer en beskrivning av vad e-hälsa innebär enligt Europeiska kommissionens beskrivning:

"Med e-hälsa avses verktyg och tjänster som använder informationsteknik, IT, för att förbättra det förebyggande arbetet, diagnoserna, vården, övervakningen och administrationen. Den kan gynna hela samhället genom att förbättra tillgången till vård och kvaliteten på vården och genom att effektivisera hälso- och sjukvården."

"E-hälsa omfattar informationsutbyte mellan patienter och hälso- och sjukvårdspersonal, sjukhus, andra yrkesgrupper inom hälso- och sjukvården och nätverk för hälsoinformation, samt elektroniska patientjournaler, telemedicin, rörlig utrustning för patientövervakning, bokningsprogram för operationssalar, robotkirurgi och ren grundforskning om virtuell humanfysiologi."

EU kommissionen har i över tjugo års tid investerat i forskning kring e-hälsa och man har tagit politiska initiativ för att e-hälsotekniken ska tillämpas inom hela EU.

- EU:s mål är att förbättra invånarnas hälsa genom att göra livsviktig information tillgänglig – vid behov också mellan länder – med hjälp av e-hälsoverktyg.

- EU vill öka tillgången och kvaliteten på hälso- och sjukvården genom att göra e-hälsa till en del av folkhälsopolitiken och genom att samordna EU-ländernas politik och ekonomiska och tekniska strategier.

- EU vill göra e-hälsoverktygen effektivare, mer användarvänliga och allmänt populära genom att engagera både de yrkesverksamma och patienterna i utformningen och genomförandet av strategin.

Jag tror att e-hälsa kan bidra till en säkrare och effektivare hälso- och sjukvård samt ge mer kunskap och inflytande för patienter och medborgare. Utvecklingen har bara tagit sin början och många svårigheter väntar på vägen, men Sverige ligger långt framme kunskapsmässigt vilket ger goda förhoppningar inför framtiden.

Ett friskare Sverige

Ett friskare Sverige är en nationell uppmärksamhetsvecka kring mat och rörelse som genomförs under vecka 19, 9-15 maj. Veckan ska ge inspiration och kunskap för att äta bra och röra på sig. Satsningen görs i samarbete med en mängd arrangörer från kommun, landsting/regioner, frivilligorganisationer och privata aktörer över hela landet.

På hemsidan för Ett friskare Sverige beskrivs satsningen på följande sätt:
Veckan är en kraftsamling och ett sätt att sätta fokus på mat och rörelse och dess betydelse för hälsan, samt uppmärksamma de skillnader i hälsa som finns mellan olika grupper i befolkningen. Enstaka informationsinsatser förbättrar inte befolkningens hälsa, men varje insats är ett steg i rätt riktning. För att nå resultat krävs ett långsiktigt arbete och insatser på flera nivåer.

Under uppmärksamhetsveckan läggs ett särskilt fokus på målgrupperna: Barn 0–12 år, Tonåringar 13–19 år, Personer 65 + , Personer med utvecklingsstörning. På hemsidan finns bra råd att hämta om varje målgrupp som exemplevis om mat och matvanor "Enkla tips - bra matvanor".

En friskare arbetsplats är Landstinget i Östergötlands satsning för att uppmärksamma veckan och sprida kunskap och inspiration till medarbetarna. Under veckan fokuserar landstinget på tre perspektiv: Den hälsosamma lunchen, Minska tiden stillasittande och Fysisk kapacitet för att orka bättre.

Regionförbundet Östsam - Förbundsfullmäktige

Efter seminariet om regionutveckling fortsatte gårdagen med Regionförbundet Östsams förbundsfullmäktige. Sammanträdet inleddes med intressant information och diskussion om regionalpolitik och drivkrafter för regional utveckling. Ärenden för beslut var bl a Årsredovisningen 2010 och Treårsplan 2012-2014.

Det första beslutsärendet handlade om Folkhälsopolitisk policy för Östergötland 2011-2014. Jag gjorde här ett inlägg och ett tilläggsyrkande som bifölls. Mitt yrkande innebar att det till beslutsmeningen "att godkänna förslaget till Folkhälsopolitisk policy för Östergötland 2011-2014" lades till följande "som gemensam grund för kommunerna, Landstinget i Östergötland och Regionförbundet Östsams folkhälsoarbete."

Mitt syfte med yrkandet var att visa på att folkhälsoarbetet är ett fortsatt ansvar för kommunerna och landstinget som egna aktörer och i samverkan med Regionförbundet Östsam. Jag tror att det med tillägget blir en större tydlighet i ansvarsfördelning och en ökad känsla av delaktighet i länets folkhälsoarbete.

Den nya policyn för Östergötlands folkhälsoarbetet 2011-2014 är mycket bra. Det är en stor framgång att folkhälsoarbetet nu ses som en del i samhällsplaneringen. Regionförbundet Östsams samordningsfunktion kommer att bli en viktig motor i det kommande arbetet. Jag tror också att den Östgötakommission, enligt WHO:s modell, som övervägs att startas blir en ny kraft i arbetet för bättre hälsa i Östergötland.

Genom denna folkhälsopolitiska policy har vi i länet tagit ett stort steg utvecklingsmässigt. På 1990-talet sågs folkhälsofrågorna som en uppgift för enbart landstinget. Under 2001 - 2010 blev folkhälsoarbetet genom nya politiska riktlinjer en fråga för både landstinget och kommunerna i Östergötland. I och med den nya policyn är folkhälsoarbetet nu en uppgift för såväl landstinget, kommunerna som Regionförbundet Östsam. En utveckling som jag tror kommer få stor betydelse för det fortsatta folkhälsoarbetet i riktning mot visionen Östergötland - en hälsoregion!

På väg mot en större region

Denna dag har präglats av seminarium och möten om Östergötlands regionutveckling. Under förmiddagen deltog jag i seminariet "På väg mot en större region - motiv och utgångspunkter" tillsammans med 150 deltagare från Östergötland, Kalmar och Sörmland.

Den nuvarande länsindelningen har funnits sedan 1600-talet med några mindre förändringar under 1800-talet. Sedan 1992 har sju utredningar arbetat med frågan utan att ha kommit fram till beslut om förändring, vilket visar på hur svår frågan är att hantera.

Landstinget och Regionförbundet Östsam är tydliga i sina ambitioner att medverka till en större region. Regionfrågan är dock komplex, tiden är knapp och det pågår många parallella processer. Vi har enighet om att det i första hand handlar om regionsamverkan med Jönköping, Kalmar och Sörmland, men det finns också intresse att diskutera samverkan med Sörmland, Västmanland och Örebro.

Läs gärna mer om seminariet på Landstingets hemsida och Mats Johanssons blogg. På denna sida finns också mer och bra information att hämta.

Mitt första uppdrag är avslutat

Idag har jag avslutat mitt första uppdrag som förtroendevald. Jag har varit ersättare i styrelsen för fastighetsbolaget Sankt Kors i Linköpings kommun under knappt fyra år och i och med dagens bolagsstämma överlämnar nuvarande styrelse sitt uppdrag till nya ledamöter.

Bakgrunden till Sankt Kors är att Linköpings kommun har behov av att det finns tillgång till bra kontorslokaler och andra lokaler för näringslivets behov. Bolaget är dessutom en del av kommunens insatser för att skapa sysselsättning och arbetstillfällen. Bolaget har utvecklats på många sätt under åren, vilket lett fram till följande affärsidé: "Sankt Kors skall medverka aktivt till näringslivets utveckling genom att erbjuda ändamålsenliga lokaler med god service. Sankt Kors skall utveckla tillväxtmiljöer i nära samverkan med sina kunder samt tillhandahålla parkeringsplatser för ett levande city". Bland Sankt Kors fastigheter kan nämnas Wahlbecks företagspark, Mjärdevi Center och Vreta Kluster.

Jag kan se tillbaka på fyra lärorika och trevliga år där jag lärt känna såväl verksamheten som styrelseledamöter och tjänstemän i Sankt Kors. Det har varit både intressant och givande att få delta i utvecklingen av bolaget.

Jag har därmed avslutat mitt första kommunala förtroendeuppdrag och övergår nu helt till uppdrag inom landstinget.

Vi måste våga lyfta blicken

Denna vecka har Landstingsfullmäktige i Östergötland haft sammanträde. Årsredovisningen 2010 var den stora frågan för mötet. Från Socialdemokraternas sida framfördes skarp kritik mot de stora ekonomiska underskotten i vården verksamhet, om den svaga medarbetarpolitiken och den dåliga måluppfyllelsen när det gäller tillgänglighet till vården. Flera viktiga medborgarförslag och interpellationer diskuterades också under mötet.

Denna gång gjorde jag mitt första framträdande från talarstolen, det s k jungfrutalet. Jag tog upp landstingets internationella delaktighet, vilket var kort beskrivet under Förnyelseperspektivet i Årsredovisningen. Min utgångspunkt i talet var det som jag beskrev i mitt inlägg om EU strategin Europa 2020. I mitt tal pratade jag för vikten av att Landstinget i Östergötland deltar aktivt i EU:s arbete och strategin Europa 2020. Jag menade att vi bör koppla EU:s mål till Östergötlands mål för tillväxt och utveckling för att utvecklas framgångsrikt. Jag avslutade med följande ord: "Vi måste tänka globalt och se oss som en del i en helhet. Vi måste våga lyfta blicken."

Det känns bra att ha genomfört mitt första tal och att jag denna första gång fick möjlighet att prata om internationell delaktighet upplever jag som särskilt positivt.

(Inom några dagar kommer Landstingsfullmäktiges möte att kunna ses på webben (www.lio.se).)