Internationella kvinnodagen - förhoppningar om fred och jämställdhet

Igår deltog jag i tre arrangemang i Linköping för att fira Internationella kvinnodagen. På lunchen gick jag i RFSU:s och Unite for Womens gemensamma barnvagnsparad för att stödja kampen mot den stora mödradödligheten i världen (foto). 1000 kvinnor dör varje dag på grund av osäkra aborter och bristande mödravård, vilket är helt oacceptabelt. I skriften "Mödradödlighet ur ett svenskt historiskt perspektiv och nutidens globala" av Christina Rogala, RFSU finns en beskrivning av orsakerna till mödradödlighet och hur den kan minskas. Frågan om mödradödligheten är viktig att fortsätta uppmärksamma.

Under lunchen deltog jag också i manifestationen i Baptiskyrkan (foto) där landshövding Elisabeth Nilsson pratade tillsammans med präst Pernilla Myrelid och Kerstin Bergeå, Kristina Fredsrörelsen. Att gemensamt sjunga sången Tro av Marie Fredriksson och lyssna till varma och kloka ord från de medverkande kändes starkt. Jag avslutade dagen med att besöka Östergötlands länsmuseum och där lyssna till Amnestys och Linköpings tjejjourers viktiga arbete.

Det blev en fin och stark dag som ingav förhoppningar om en bättre och mer jämställd värld. Vi är många, både kvinnor och män, som vill arbeta för fred, vänskap och jämställdhet och vi kan göra det på så många olika sätt. Orden som framfördes i Baptistkyrkan i bönen "...ge oss mjuka händer och varma hjärtan.." går rakt i mitt hjärta varje gång jag hör dem och ger mig hopp om att det går att förändra även i en värld där krig ofta ses som ett medel för frihet.

Ge oss mjuka händer och varma hjärtan för en jämlik och jämställd värld

Idag är det den 8 mars, den dag då jämställdhetsfrågan uppmärksammas världen över. Alltsedan jag började arbeta med jämställdhetsfrågor 1995 i mitt arbete inom Landstinget i Östergötland, har jämställdhet funnits med mig som en kunskap som griper in i alla områden. Som förtroendevald är jämställdhetsfrågan en stor drivkraft och jag ser denna fråga som en av de allra viktigaste att arbeta för.

I FN:s deklaration om mänskliga rättigheter står det: ”Alla människor är födda fria och lika i värde”. Alla människor inkluderas därmed och ingen ska stå utanför. I Sverige är målet för jämställdhet att ”Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv”. Demokrati betyder folkmakt och inget samhälle kan lösa individuella mänskliga rättigheter om man inte löser jämställdhetsfrågan. Detta menar jag är utgångspunkten för allt jämställdhetsarbete. Jag anser att det är uppenbart att samhället har skillnaden mellan könen som utgångspunkt och att den går rakt igenom klassperspektivet.

Många debatterar jämställdhetsfrågan idag och många artiklar skrivs. I detta inlägg väljer jag att lyfta fram två artiklar där jämställdhetsfrågan beskrivs på ett bra sätt enligt min mening. Den första artikeln är ”8 mars – ilska som inte får gå över” i Dagens Arena och den andra är Claes Borgströms artikel i Svenska Dagbladet ”Regeringen struntar i jämställdheten”. Den första artikeln beskriver på ett utmärkt sätt såväl de globala som nationella svårigheterna i jämställdhetsarbetet. I Claes Borgströms artikel beskrivs bland annat hur regeringens skattesänkningar och nedskärningar i den offentliga sektorn missgynnat kvinnor.

Många med mig anser att regeringens jämställdhetsarbete har medfört att jämställdhetsfrågan har privatiserats och att ansvaret lagts på individen, vilket inneburit en försämring av jämställdheten i Sverige mot tidigare år. Jag anser att det istället är insatser på strukturell nivå som är viktigast att genomföra för nå jämställdhet mellan kvinnor och män. I grunden handlar det om att kunna försörja sig och sin familj och att kunna leva ett liv med goda levnadsvillkor, känna hälsa och livskvalité. I modellen ”Hälsa som mål och medel” har jag beskrivit hur min tankegång kring detta ser ut.

För all världens kvinnor vill jag delta i kampen mot fattigdom, våld och sexhandel och för en bättre klimatpolitik. Jag vill också delta i arbetet för:
- Satsningar på välfärden för att återskapa ett värdigt välfärdssystem. Detta skapar i sin tur trygghet, fler arbeten inom vård, skola och omsorg och möjlighet till god arbetsmiljö.
- Investeringar i utbildning från kompletterande utbildning till spetskompetenssatsningar
- Förbättrad föräldraförsäkring i form av en tredelad föräldraförsäkring
- Bättre arbetsvillkor genom möjlighet till deltid och rätt till heltid samt lika lön för lika arbete
- Kvotering till styrelser och nämnder

Det finns många olika arbetssätt, perspektiv och utgångspunkter i jämställdhetsarbetet. Men de insatser som jag nämner här är de som jag ser som viktigast. För att visa att det går att förändra, även det allra svåraste av områden som våld och våldtäkter som krigshandling, vill jag rekommendera dokumentären om Margot Wallströms resolution.

Det går att förändra och det går att uppnå ökad jämställdhet med systematiskt, långsiktigt och tålmodigt arbete byggd på kunskap, mod och hopp om en bättre och jämlikare värld.

Schyst resande

I går lyssnade jag till Theresa Guovelin, HRF när hon berättade om nätverket "Schyst Resande" och deras arbete. Turismen har en baksida som vi oftast inte tänker på som handlar om miljöförstöring, dåliga arbetsvillkor och hotell kedjor som exploaterar mark och stränder. Detta vill nätverket få oss som resor att uppmärksamma.

Organisationerna i nätverket arbetar med mänskliga rättigheter utifrån olika perspektiv som har det gemensamt att de påverkas av turism och resande. De organisationer som samarbetar är ECPAT Sverige, Fair Trade Center, Hotell och Restaurang facket, Unionen, Svenska kyrkan och IOGT-NTO rörelsen.

Theresa Guovelin berättade att turismen idag en av världens viktigaste och snabbast växande näringar med enorma mängder arbetstillfällen. Den sysselsätter 11% av världens arbetskraft. 70% av de som arbetar inom turistnäringen är kvinnor och 10-15 % är barn. Många av de som arbetar på turistorterna är migrerad arbetskraft med mycket dåliga arbetsvillkor.

1,1 miljarder människor lever utan rent vatten och mer än dubbelt så många 2,4 miljarder utan godtagbara sanitära förhållanden. Oftast drabbar detta de mest utsatta, kvinnor och barn. Det har beräknats att två tredjedelar av jordens befolkning kommer att sakna rent vatten år 2025 om den nuvarande utvecklingen får fortsätta.

Theresa menar att med insikt om hur vårt resande och våra val påverkar är det lättare att tänka efter och agera bättre vid resan. I broschyren "Schyst resande - det är dags för hållbar turism" finns mycket bra information och också råd vid resande.

Här är några av råden från broschyren:
Innan du reser fråga din researrangör om hur arbetsförhållandena ser ut för de anställda på hotellet, hur deras miljöarbete ser ut, hur de motverkar prostitution m m.
Under resan välj småskaliga hotell framför större internationella hotellkedjor. Handla mat, dryck och souvenirer av lokalbefolkningen i så stor utsträckning som möjligt. Visa respekt för kultur, boende och anställda. Undvik All inclusive boende då detta ger ett stort inkomst läckage.

Det handlar alltså inte om att sluta resa utan att resa på ett schyst sätt.

Internationell solidaritet

Igår deltog jag i ett seminarium för socialdemokraterna med titeln "Internationell solidaritet". Irma Görtz (S) Norrköping ledde dagen och flera intressanta föreläsare var inbjudna. Ann-Catrine Gerdin, ABF berättade om ett projekt i södra Afrika och Gerd Aronsson, (S) Söderköping om ett partistödsprojekt i Vitryssland. Båda projekten har genomförts för att visa vad demokrati innebär och hur den kan utvecklas. Studiecirkelformen med olika teman användes som arbetsform i ABF:s projekt i Afrika.

Gerd Aronsson beskrev att det är förenat med fara för eget liv att delta i projektet för befolkningen i Vitryssland. Tillvaron har blivit allt hårdare för dessa människorna. För Gerd och hennes medresenärer innebar vistelsen att telefoner och datorer var avlyssnade. Men projekt som detta ger människorna bevis på att demokrati och rimliga levnadsvillkor är möjliga att uppnå och medför att man orkar kämpa vidare för sig själv och sitt eget land.

Under seminariet fick vi också lyssna till Therese Guovelins, HRF beskrivning av "Schyst resande", vilket jag kommer att berätta mer om i kommande blogginlägg.

Seminariet avslutades med gruppdiskussion om hur vi inom socialdemokratin kan utveckla vårt internationella solidaritetsarbete ytterligare. Vi har här ett värdefullt arv att förvalta. Under seminariet fick jag ytterligare bevis för hur viktigt internationellt arbete är och jag hoppas själv kunna bidra i detta på olika sätt framöver.

På jakt för jämställdhet

På sin blogg ställer Roger Berzell frågan "Vart fan tog feminismen vägen?" och ger olika exempel på ojämställda villkor. Han ställer också frågan om någon vill hänga med i kampen.

Jag hänger med Roger i kampen för jämställdhet. Tänk om vi kunde bli många som kämpar för flickors och pojkars, kvinnors och mäns rätt till lika värde. Tänk om vi kunde träda fram som Italiens kvinnor nyligen gjorde, men göra det gemensamt.

Vill inte du också vara med?

Min vision om ett jämlikt och jämställt samhälle och vägen dit kan du läsa mer om här.

Hälsowebben - hur du kan förbättra din hälsa

Jag vill gärna slå ett slag för Landstinget i Östergötlands Hälsowebb Här kan du hitta självtester, tips, råd, information och vägledning om dina möjligheter att förbättra din hälsa. På sidan finner du information om flera områden som alla på olika sätt påverkar din hälsa:

- Dina vanor - mat, rörelse, hälsa
- Själens hälsa - livet i förändring, livsåskådning, hantera oro/ångest
- Relationer - familj och vänner, sexuella relationer, kärlek
- Hälsorisker - alkohol, tobak, droger och dopning, spelberoende, solvanor
- Hälsa i vardagen - stress i vardagen, natur, kultur, föreningsliv, hälsa i arbetslivet

I "Livet i Östergötland" hittar du fakta om hur det är att leva och bo i Östergötland för åldrarna 0-24 år, 25-64 år och 65 år och äldre.

Flera av mina arbetskamrater inom landstinget har deltagit i utvecklingen av denna sida. Jag vet därför att mycket tid och kunnande ligger bakom detta pionjärarbete.

Jag hoppas att många kommer att ha nytta av informationen. Välkommen till Hälsowebben!

Priset för att äta sig mätt

"De globala matpriserna har aldrig varit högre. I Tunisien och Egypten eldade prischocken på en redan explosiv situation. Men varför stiger priserna? Hur allvarlig är situationen? Vilka blir konsekvenserna?" Dagens Arena har ställt frågorna till Annika Söder, undergeneraldirektör på FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO och hennes svar presenterades i artikeln "Priset för att äta sig mätt" den 18 februari 2011.

Min sammanfattning av artikeln på dessa viktiga frågor blir genom några av journalistens frågor och Annikas Söders svar:

"Om vi tittar på de långsiktiga faktorer som du nämner så verkar det inte se så ljust ut: stigande oljepris, konkurrens om odlingsmark, klimatförändringar, ojämlika (mitt tillägg) förutsättningar för handel, ökad spekulation och köttkonsumtion…?

– På lång sikt vet alla vad vi måste göra. Vi måste odla mer mat i fattiga länder, ta bort jordbrukssubventionerna i den rika världen och ta itu med klimatförändringarna...

Kommer ännu större förändringar att krävas?
– Till syvende och sist är det ju upp till medlemsländerna. Regeringarna och de befolkningar som väljer dem måste vara modiga. Om alla i världen ska kunna försörja sig, äta sig mätta och ha en hyfsad levnadsstandard så kommer det att krävas att vi, i den rika världen, gör vissa uppoffringar.

– Det är ju samma diskussion som i klimatfrågan, frågorna är intimt förknippade. Två globala ödesfrågor, helt enkelt."

Jag vill lyfta fram denna artikel eftersom jag ser fattigdomsbekämpning och klimatfrågan som våra stora globala utmaningar. Det finns säkert fler och andra förklaringar till varför matpriserna stiger än de som Annikas Söder anger, men jag tror att hennes bedömning utgör en viktig utgångspunkt i arbetet med att bekämpa fattigdom och skapa goda livsvillkor i alla delar av världen. Jag vill också se en ökad debatt om dessa frågor.