Margot Wallström - min absoluta höjdpunkt under Almedalsveckan

Min absoluta höjdpunkt i Almedalen var seminariet "Framtidens psykiatri" under onsdagen, då Margot Wallström berättade om sitt FN arbete som rör kvinnors utsatta situation i krig och konflikter (en ny FN-tjänst med uppgift att genomföra FN:s resolution 1820 om sexuellt våld i krigsdrabbade länder).

Margot Wallström beskrev bland annat förhållanden i Liberia och ställde frågan var börjar man egentligen någonstans i ett land där nästan allt brutits ner under kriget. Hur bygger man upp de sociala normerna igen där kvinnor inte har något värde och våldtas systematiskt. Där rädsla för nya övergrepp gör att flickor, mammor, döttrar inte vågar gå till skolan eller handla på marknaden och där det är kvinnorna själva som blir offren, som får skulden för övergreppen, medan männen som är förövare går straffria.

Ing-Marie Wieselgren, Sveriges kommuner och Landsting var moderator under seminariet och avslutade detta med att säga att vi i Sverige känner oss stolta över att ha en kvinna på denna viktiga och höga position. Jag delar denna stolthet över Margot Wallström och att hon som socialdemokrat kan arbeta för att förbättra vllkoren för världens kvinnor.

Ett bevis på Almedalens unika möjligheter var att jag efter seminariet kunde gå fram till Margot Wallström och få tillfälle att berätta om mitt arbete med folkhälsa och jämställdhet och den modell jag har arbetat fram inom detta område. För mig var detta ögonblick stort då Margot Wallström är den person som jag allra mest önskar ska använda sig av modellen. Tänk om jag på detta sätt kan bidra till att förbättra förhållanden för kvinnor i utsatta situationer och på så sätt förändra världen till det bättre (se mitt blogg inlägg - Hälsa som mål och medel för ett gott samhälle).

Intryck från Almedalsveckan

Mina tre dagar i Almedalen var alla fantastiska. Den vackra miljön, intressanta seminarier med många av Sveriges främsta föreläsare, politisk debatt, kreativa inslag för marknadsföring av olika saker tillsammans med möjligheten att diskutera upplevelserna med vänner samt tillfällen att lära känna nya trevliga människor, allt detta gör Almedalsveckan till min höjdpunkt under året.

Med dessa bilder vill jag ge en beskrivning av det jag upplevt under dagarna.

En dag i Almedalen

Efter tre dagar i Almedalen försöker jag idag smälta alla intryck. Det är tredje året i rad som jag har haft förmånen att få delta i denna vecka och också denna gång har jag deltagit genom Fjärde Storstadsregionens utmärkta arrangemang. I år är Almedalsveckan större än någonsin när det gäller antalet seminarier och det var därför svårt att välja bland det stora utbudet. Under måndagseftermiddagen kl 14 var det t ex 70 seminarier som pågick samtidigt.

Mitt val blev att under måndagen lyssna till Kerstin Ekberg. Linköpings Universitet, Ulla Lindqvist, LO, Veronica Palm (S) m fl på seminariet om "Återgång i arbete - arbetsplatsens betydelse. Därefter deltog jag i Fjärde Storstadsregionens seminarium om regional utveckling samt två seminarier som SKL anordnade: Från sjukhussängar till e-hälsa" och "Välfärdens finansiering".

På kvällen var det partiledaren Lars Ohlys tur att prata. Jag lyssnade på detta tal och också det efterföljande samtalet i "Efterhört" med Göran Gabrielsson och Lars Adaktusson. Denna inspirerande dag avslutades med middag på fartyget Tolkien tillsammans med andra deltagare i Fjärde Storstadsregionens arrangemang.

Studieresa till Sydvästra England - The Eden project

Som en del i EU projektet "Healthy Regions - when well-being creates economic growth" gjorde jag tillsammans med några kollegor en studieresa till Sydvästra England den 14-16 juni (se två tidigare inlägg). Den andra dagen besökte vi det omtalade Eden-projektet. Området har skapats och vuxit successivt under de senaste tolv åren och har som främsta syfte att ge kunskap om vår miljö i alla världsdelar för en hållbar utveckling. Jag hoppas med bildernas hjälp beskriva denna storslagna och viktiga verksamhet. Se också länken för mer information om The Eden Project.

Efter detta besök åkte vi vidare till kuststaden Charlestown för att njuta av utsikten och havet innan vi återvände till Exeter. En upplevelserik och lärorik dag var till ända.

Studieresa till Sydvästra England - den andra dagen

Som en del i EU projektet "Healthy Regions - when well-being creates economic growth" gjorde jag tillsammans med några kollegor en studieresa till Sydvästra England den 14-16 juni. Den andra dagen började med en tågresa från Bristol genom det vackra landskapet till Exeter i Cornwall. Därifrån åkte vi med bil vidare till Poolgoth där vi besökte "People and Garden". Detta är ett trädgårdsmästeri som också är ett dagcenter för människor med olika funktionshinder. Målet är att erbjuda känslomässigt och fysiskt goda villkor genom trädgårds- och gruppaktiviteter i en verklig miljö.


Arbetet grundar sig på följande värderingar:

We believe that gardening can help you achieve a sense of well-being, satisfaction and self-worth. We believe that gardening can help you feel good about yourself.

We believe that everyone has the right ;

• to lead a fulfilling life
• to be treated with dignity and respect
• to make choices and decisions about their own life
• to be valued by others

We respect that all people, including our organisation, and its service users, have the right to exercise the power of choice.

Engagemanget och kunskapen hos de fyra som driver verksamheten och de anställdas glädje och engagemang imponerade mycket på mig. Jag kände att jag förstod vad respekt och bemötande av människor med olika förutsättningar kan betyda och jag lämnade verksamheten med ödmjukhet inför våra olikheter som människor.

Läs mer om verksamheten på denna länk till People and Garden

Studieresa till South West England - första dagen

Som en del i EU projektet "Healthy Regions - when well-being creates economic growth" gjorde jag tillsammans med några kollegor en studieresa till Sydvästra England den 14-16 juni. Vi började med besök på South West Public Health Observatory i Bristol, vars arbete syftar till att förbättra hälsan för befolkningen genom att samla in, analysera och redovisa hälsodata. Vi fick ta del av flera intressanta projekt som genomförs i regionen. Som ett för mig nytt exempel pågår arbete för att förebygga hudcancer hos barn genom särskilda skolprojekt.

Under eftermiddagen besökte vi Department of Health South West i Bristol där vi inledningsvis fick en intressant beskrivning av vilka förändringar den nya regeringsbildningen i form av The Conservatives och Liberal Democrates kan komma att innebära för hälso- och sjukvården och folkhälsoarbetet. Man står inför stora nedskärningar i offentlig sektor med personalminskningar på ca 20%. vilket kommer att påverka hälso- och sjukvården mycket. Samtidigt uttrycks en politisk vilja att satsa på det lokala folkhälsoarbetet. Hur denna förändring kommer att genomföras är det stora diskussionsämnet just nu. Projekt som vi här fick ta del av handlade bl a om att förebygga tonårsaborter, fysisk aktivitet och rökfria miljöer.

En av mina reflektioner från dagen var att flera av de projekt som redovisades arbetar vi i Sverige med inom hälso- och sjukvårdens ordinarie verksamhet (BVC och MVC) och i samarbete med kommunerna (Ungdomshälsan, Familjecentraler). En annan reflektion handlar om ordens betydelse. För att beskriva ojämlikhet i hälsa använder man t ex hellre "skillnader i hälsa" än ordet ojämlikhet. Ett ordval som kan vilja dölja problematiken.

Sammanfattningsvis fick vi denna första dag ta del av intressant statistik och data, lyssna till bra projekt och sist men inte minst träffa många duktiga och trevliga engelsmän.

För dig som vill veta mer se gärna följande länkar:
South West Public Health Observatory
NICE – National Institute for health and clinical excellence

Hälsa som mål och medel för ett gott samhälle

Hälsa som mål och medel för ett gott samhälle

Jag anser att denna modell är det viktigaste och bästa jag gjort under mina arbetsår. Den summerar min kunskap inom de två områden som jag tycker är allra viktigast att arbeta för nämligen en jämlik och jämställd hälsa för kvinnor och män, flickor och pojkar. Min förhoppning är att denna modell genom sin globala användbarhet ska kunna bidra till att förändra världen till det bättre.

Bakgrund

Den modell som jag redovisar har vuxit fram utifrån den kunskap och erfarenhet som jag fått genom mitt arbete inom Landstinget i Östergötland och på andra sätt. Mitt syfte med modellen är att illustrera hur ett helhetsperspektiv på hälsofrågorna kan stärka kvinnors och mäns hälsa och samhällets utveckling. Jag önskar genom modellen lyfta fram jämställdhetsperspektivets betydelse i folkhälsoarbetet och synliggöra vikten av att kvinnors och mäns olika livsvillkor och förutsättningar beaktas vid politiska beslut och i praktiskt verksamhet. Jag ser modellen som användbar regionalt, nationellt och globalt vid fattigdomsbekämpning och i alla de sammanhang där kvinnors villkor särskilt bör lyftas fram. Min förhoppning är att förhållningssättet att se hälsa som både ett mål och ett medel ska bidra till ett jämlikt och jämställt samhälle – det goda samhället.

Min förklaring till modellen

Hälsa är en grundläggande mänsklig rättighet och en förutsättning för förverkligandet av andra rättigheter. Att bidra till att alla kvinnor och män har resurser för ett gott liv, minska hälsorisker i olika livsmiljöer och möjliggöra för individen att göra hälsosamma val är några av samhällets största utmaningar. Kvinnors och mäns hälsa är avgörande för samhällets utveckling såväl ekonomiskt som demokratiskt. Samhällets utveckling är på samma sätt avgörande för kvinnors och mäns hälsa. Sambandet är därmed dubbelriktat och samspelande.

Ett folkhälsostrategiskt förhållningssätt innebär att man utgår från och arbetar med de faktorer som bestämmer människors hälsa. Förhållningssättet åskådliggörs med modellen ovan, där solfjädern med hälsans bestämningsfaktorer visar att hälsofrågorna finns på olika nivåer och är en angelägenhet för såväl den enskilda människan som hela samhället. Både livsvillkor och levnadsvanor inverkar på människors hälsa. Många faktorer är påverkbara via politiska beslut medan andra handlar om individens egna val. (Denna del av modellen är utarbetad av Göran Dahlgren och Margret Whitehead).

Jämställdhet innebär att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Samhället har idag en maktobalans som resulterar i olika livs- och arbetsvillkor för kvinnor och män. Detta hänger samman med strukturer som bygger på föreställningar om manligt som överordnat och kvinnligt som underordnat. Denna genusordning är inte den enda maktordning som påverkar individens livsvillkor och livsstil. Andra maktordningar baserade på klass, ålder, funktionshinder, sexuell identitet och etnicitet samverkar med kön och genus på olika sätt (Connell 2003). Enligt samhällsvetare Gertrud Åström utgör jämställdhet en normativ grund, d v s man utgår från kön och lägger sedan på övriga maktordningar. Av dessa skäl är det viktigt att ett jämställdhetsperspektiv synliggörs som en utgångspunkt i folkhälsoarbetet, integreras i bestämningsfaktorerna för hälsa samt beaktas vid beslutsfattande och vid utarbetandet av åtgärder.