Igår deltog jag i Modellområdesfinalen och tillika slutkonferensen för Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) projekt Barn och Ungas psykiska hälsa. De senaste tre åren har ett intensivt arbete med att få till samverkan mellan skola, socialtjänst, primär- och specialistvård pågått inom 14 olika modellområden i Sverige, varav Norrköping har varit ett område.Resultaten visar att det går att korta köerna till vård, förbättra skolresultat och skydda barn som riskerar att fara illa. Detta trots pressade ekonomiska förutsättningar, haltande lagstiftning och verksamheter med olika styrning, budget och organisationskultur.
Förutsättningarna varierar mycket, men framgångsfaktorerna för de olika modellområdena är gemensamma:
- politiker som ger tydliga uppdrag och följer upp resultat
- fungerande system för att mäta effekt och resultat av olika insatser
- en organisation som gör det möjligt att tidigt upptäcka och hjälpa de barn som behöver olika insatser.
Under konferensdagen visade också nationalekonomen Ingvar Nilsson att en lyckad samhällsinsats till en kostnad av tre miljoner för ett barn med ADHD-problematik, i ett livsperspektiv ger en avkastning på minst tre gånger insatsen till samhället – i detta fall ungefär 15 miljoner.
Detta var en mycket bra konferens som visade vilka stora möjligheter och resurser det finns inom landstingen och kommunerna, att skapa god hälsa för barn och unga, om vi kan synkronisera insatserna. Om vi också fortsättningsvis kan se satsningar på barns hälsa som sociala investeringar istället för kostnader har vi kommit en lång bit på vägen i detta viktiga arbete.
Läs gärna mer om projektet på SKL hemsida och i slutrapporten. Här finns många viktiga resultat och modeller att dra lärdom av.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar